Ulcus cruris venosum, även kallat ”venöst bensår”, är ett allvarligt, smärtsamt och ofta svårläkt sår. Här kan du läsa om de främsta riskfaktorerna, hur behandlingen ser ut och mycket mer.
Mångårig svaghet i venerna kan leda till ett kroniskt sår på underbenet eller foten. På grund av den permanenta blodstockningen i venerna bildas ödem. Om dessa består under en längre tid får inte vävnaden tillräckligt med syre. Detta leder till att huden blir allt tunnare tills det slutligen uppstår ett öppet sår, som kan bli kroniskt om det inte behandlas. Denna kroniska sjukdom kallas på vardagsspråk för bensår, och på fackspråk för ulcus cruris venosum. Begreppet ulcus cruris venosum är latin. ”Ulcus” betyder ”sår”, crus ”ben” eller ”underben” och ”vena” ”blodåder”. Pluralformen av ulcus är ”ulcera”.
Ett venöst bensår utvecklas oftast långsamt under flera månader eller till och med år. Det visar sig i form av en skada på huden som kan bli torr, klia och spricka. Med tiden kan huden bli tunnare och mer mottaglig för skador. Om sår som uppstår till följd av detta inte läker helt eller inte behandlas korrekt blir de ofta större och djupare. Såren kan vätska, svullna upp och avge en obehaglig lukt.
Den främsta orsaken till venösa bensår är en kronisk vensjukdom. Denna uppträder när venklaffarna inte längre fungerar som de ska. Detta leder till blodstockning och ökat tryck i venerna. Detta ökade tryck medför en skada i huden och den underliggande vävnaden, vilket kan leda till ett öppet sår.
Ytterligare riskfaktorer är:
Blodpropp
Övervikt
Graviditet
Bristande fysisk aktivitet
Rökning
Ulcus cruris kan bero på en cirkulationsstörning i benen och en redan befintlig sjukdom som kronisk venös insufficiens, en perifer arteriell ocklusiv sjukdom eller diabetes mellitus. Beroende på ursprunget skiljer läkaren mellan olika former av bensår och underbenssår. De tre vanligaste är:
Om bildandet av ulcus cruris venosum kan man fastställa att det venösa bensåret orsakas av störningar i venernas blodflöde, närmare bestämt en kronisk svaghet i venerna (kronisk venös insufficiens). För att lokalisera ulcus cruris venosum kan man konstatera att ett venöst bensår oftast uppstår på underbenet, i regel i höjd med den inre fotknölen eller vaden. Det kan utvecklas på ena sidan eller på båda sidorna av benet. Såret kan också gå hela vägen runt benet.
Här föreligger arteriella cirkulationsstörningar (perifer arteriell sjukdom). Det reducerade blodflödet med syrerikt blod leder till att även enkla sår inte läker helt och lätt kan bli infekterade. Oftast uppstår ett ulcus cruris arteriosum på tårna eller fotsulan.
Med detta avser läkare ett bensår som har uppstått genom en samtidig förträngning av båda kretsloppen – dvs. bensåret har såväl venösa som arteriella orsaker.
Ofta uppstår venösa bensår även vid diabetes mellitus (diabetesfot). Vid denna sjukdom är det flera faktorer som bidrar till ulcus: åderförkalkning, diabetisk polyneuropati och hög sockerhalt i interstitium.
Mer sällan är det andra orsaker som exempelvis en tumör som orsakar cirkulationsstörningen och därmed utlöser ett venöst bensår.
Symptomen på venösa bensår kan variera beroende på sjukdomens svårighetsgrad och skiljer sig delvis från symptomen på ulcus cruris arteriosum (arteriella bensår).
De vanligaste symptomen på venösa bensår:
Den vanligaste komplikationen vid venösa bensår är en infektion. Om såret inte skötts korrekt kan bakterier tränga in och orsaka en infektion, vilket kan leda till en förvärring av såret och fördröja läkningen. Om bakterierna tränger djupt in infekteras muskler eller senor, vilket kan kräva en större operation eller till och med en amputation. I svåra fall kan en infektion orsaka rosfeber eller blodförgiftning. Bägge tillstånden kan vara livshotande. Dessutom ökar risken för en hjärtinfarkt eller en ischemisk stroke. På grund av den intensiva behandlingen av såret uppstår ofta allergier mot salvor eller desinfektionsmedel.
Bensår är en vanlig sjukdom som drabbar ca 1 % av befolkningen. Kvinnor drabbas oftare än män. Risken för venösa bensår ökar med åldern och för personer med kroniska vensjukdomar.
Det finns en del saker du kan göra för att undvika bensår. Det kan vara allt från mer rörelse och en hälsosammare livsstil till kompressionsbehandling. Förebyggande åtgärder:
Det bästa alternativet för att undvika venösa bensår är att behandla den underliggande sjukdomen. Detta kan till exempel vara att gå ner i vikt och motionera vid fetma, bära kompressionsstrumpor vid kronisk venös insufficiens (CVI) eller medicinera vid diabetes. Det är också viktigt att ta hand om huden på benen för att undvika skador. Om det uppstår en skada ska denna behandlas omgående för att främja läkningen.
Diagnosen ulcus cruris venosum ställs normalt genom en läkarundersökning. Läkaren undersöker såren och tittar efter tecken på infektion. Dessutom görs en anamnes av riskfaktorerna. Ofta utförs en ultraljudsundersökning för att bedöma cirkulationen i benet och fastställa om det finns en bakomliggande vensjukdom. Ytterligare diagnostik kan t.ex. göras med:
Enligt Knighton et al. skiljer man mellan sex svårighetsgrader vid kroniska bensår:
Grad 1 Ulcus når det mellersta hudlagret (överhud och läderhud)
Grad 2 Ulcus når underhuden
Grad 3 Ulcus når senor, skelett, ledband eller leder
Grad 4 Ulcus når senor, skelett, ledband eller leder med ytterligare inflammation (böld och/eller inflammation i benmärgen)
Grad 5 Ulcus når senor, skelett, ledband eller leder med ytterligare död vävnad (nekros) i såret
Grad 6 Ulcus når senor, skelett, ledband eller leder med ytterligare död vävnad (nekros) i såret och kringliggande vävnad
Vad kan man göra mot ulcus cruris venosum? Behandlingen av ulcus cruris beror på sjukdomens svårighetsgrad. I medelsvåra fall krävs utöver sårbehandling av ulcus cruris oftast även kompressionsbehandling. Den betraktas som grunden till behandling av den underliggande orsaken och främjar blodflödet och minskar trycket i venerna. Detta kan bidra till att påskynda läkningen av såren. I svåra fall krävs en specialbehandling eller ett kirurgiskt ingrepp. Eftersom öppna, kroniska sår är smärtsamma ska den drabbade få lämpliga smärtstillande medel. Ofta kombineras flera olika behandlingar.
Här skiljer man mellan tre olika tillvägagångssätt:
I samband med de båda sistnämnda tillvägagångssätten utförs oftast en hudtransplantation.
Men när ska ulcus cruris venosum behandlas med operation? Här gäller regeln: Om såret trots behandling inte har minskat inom tre månader eller inte har läkt efter ett år, krävs specialbehandlingar eller en operation.
Utöver kompressionsbehandling, sårbehandling, mediciner och operation finns det ytterligare metoder som kan användas vid behandling av kroniska sår. Det är bland annat vakuumbehandling, fuktig sårbehandling och användning av hudersättningsprodukter.
Exempel:
Vid bensår är konsekvent kompressionsbehandling avgörande och den viktigaste behandlingsmetoden. Det mjuka tryck som strumpan utövar utifrån har en positiv effekt på det inre trycket på kärlväggarna. Det minskar därmed risken för att venen utvidgas. Den ökar blodflödet och minskar trycket i venerna. Detta kan bidra till att påskynda läkningen av såren. Kompressionsbehandlingen kan bestå i att bära kompressionsstrumpor eller speciella förband. Kompressionsstrumpan stöder kärlen från utsidan. Det optimerade blodflödet i benvenerna förebygger blodstockning och lokal blodansamling. Trycket utifrån förbättrar stängningen av venklaffarna och funktionen hos venernas muskelpump.
Efter ett kirurgiskt ingrepp minimerar kompressionsstrumpor risken för svullnad och blodpropp samt främjar läkningen. Beroende på orsaken till bensåret rekommenderas långvarig kompressionsbehandling, eftersom risken för ny sjukdom är hög.
För att uppnå bästa tänkbara effekt bör strumpan ha en exakt passform. Den passas därför ut av medicinsk personal.
Medicinska reglerbara kompressionssystem (ACD) är idealiska som ett första steg i behandlingen av ulcus. Denna form av kompressionsbehandling är skonsam att använda och kan även användas som fixering av en separat kompress om det behövs. Dessutom kan ACD som Juzo Compression Wrap eller Juzo ACS Light anpassas perfekt efter omfånget om det föreligger svullnad i början av behandlingen.
För den fortsatta behandlingen av ett bensår finns kompressionsstrumpsystemet Juzo Ulcer Pro. Det består av två understrumpor (<KKL 1) för regelbundet byte och en flatstickad överstrumpa (KKL 2). I kombination uppgår tryckvärdena till kompressionsklass 3. Understrumpan skyddar den känsliga huden vid påtagning av överstrumpan och används vid behov för säker fixering av kompresser och pelotter.
Venösa bensår är en smärtsam sjukdom. Det går emellertid att minska risken för venösa bensår genom att vara uppmärksam på venernas hälsa och huden på benen. Behandlingen beror på sjukdomens svårighetsgrad, men kompressionsbehandling är ofta den viktigaste behandlingsmetoden vid ulcus cruris venosum.
Om du noterar tecken på venösa bensår ska du omgående kontakta läkare för att få en diagnos och lämplig behandling.