Bageriexpedit bär handledsbandaget JuzoFlex Manu Xtra och räcker kunden en kopp över disken

Handsmärtor

Anatomi

Symptom

Orsaker

Behandling

Så kan du få hjälp att bli kvitt handsmärtor

Handen är ett evolutionens mästerverk. Kombinationen av stor kraft och absolut kontroll gör handen till ett oumbärligt verktyg för människan. Händerna är aktiva i nästan allt vi gör, och det är inte många sysslor vi kan utföra utan att involvera händerna.

Under vårt liv böjer och sträcker vi våra händer upp till 25 miljoner gånger. Hur ofta vi använder händerna och hur viktiga de är upptäcker de flesta först när smärtor i handen gör att vi blir medvetna om minsta rörelse.

Ofta är handsmärtor en varningssignal som tyder på en eventuell överbelastning. För att undvika skador, kroniska tillstånd och eventuella framtida konsekvenser ska du ta handsmärtor på allvar och rådgöra med en läkare i ett så tidigt skede som möjligt.

Handens uppbyggnad och funktion

Handen består av mer än 100 ledband, 36 leder, 33 muskler och 27 ben. Benen och lederna är placerade för att händerna ska få ett så stort rörlighetsområde som möjligt, vilket gör dem väldigt användbara. Tummen är extra viktig, eftersom den kan utöva ett mottryck mot långfingret och därför är grundläggande för handens greppfunktion.

Musklerna för att böja och sträcka fingrarna sitter på både böj- och sträcksidan i underarmen med senor som leder ut i handen. För skydd och friktionsfri rörlighet omges senorna av senskidor eller glidvävnad. De korta handmusklerna sitter däremot i själva handen, och ansvarar exempelvis för att föra isär och ihop fingrarna.

De tre huvudnerverna i handen, medianusnerven (Nervus medianus), radialisnerven (Nervus radialis) och ulnarisnerven (Nervus ulnaris), sköter styrningen av motoriken och förnimmelsen av beröring, smärta och temperatur.

Bild av anatomin hos höger hand – Handflata — *Höger hand, bild palmart*

Handsmärtor: Olika typer och symptom

Beroende på den bakomliggande orsaken kan handsmärtor ge helt olika symptom.

Vid ledsjukdomar som artros, artrit, reumatism och gikt uppstår smärtor när man rör på fingerlederna.
Sensibilitetsstörningar som yttrar sig i form av en pirrande eller brännande känsla och klåda i fingrarna eller handleden tyder på att det är ett neurologiskt problem som ligger bakom.
En inklämd nerv kan också yttra sig som domningar i fingrarna.
Morgonstela händer och fingrar är ett typiskt symptom på reumatoid artrit.
Ytterligare symptom kan vara svaghet och problem med greppet och smärtsamma svullnader.

Olika orsaker till handsmärtor

Generellt finns det många olika utlösande faktorer till handsmärtor. Förutom smärta som beror på belastning kan de även framkallas av sjukdomstillstånd som t.ex. reumatism, gikt, Dupuytrens kontraktur, karpaltunnelsyndrom, skador såsom skidtumme eller strålbensbrott, felställningar eller genetisk disposition. Orsakerna kan också vara skelett- och ledskador, muskelproblem, inflammationer och nervskador samt störningar i blodflödet.

I många fall kan de möjliga orsakerna till handsmärtor dock begränsas beroende på lokaliseringen.

I följande översikt är smärtorna sorterade efter sin lokalisering. Översikten fungerar som orientering för att ge en första överblick över möjliga orsaker.

För att få en korrekt diagnos och för att undvika följdskador ska du i ett tidigt skede kontakta läkare vid smärtor och besvär i händerna.

Lokalisering: Var uppträder handsmärtorna?

Vanliga orsaker till smärtor i handens muskler och handflatan

Dupuytrens kontraktur

Dupuytrens kontraktur är en sjuklig förändring av bindvävnaden, där det bildas små knutar, knölar eller strängar i handflatan. Dessa förhårdnader gör att den drabbade förlorar förmågan att sträcka ut fingrarna. Detta drabbar oftast män över 50 år.

Senskideinflammation (tendovaginit)

Senskidan är en kanal av bindväv runt senan. Just vid handleden är det vanligt med en inflammation. Denna yttrar sig i en huggande eller ilande smärta som även kan stråla ut mot handens muskler och ofta åtföljs av svullnader eller rodnader. Ett klassiskt symptom är ett hör- och kännbart knarrande i lederna, vilket påminner lite om ljudet av knarrande snö.

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunneln är en kanal i handleden. Genom kanalen går medianusnerven och böjsenorna. Om nerven kläms på grund av en svullnad kan det uppstå en plötslig smärta som även kan stråla ut i handen, armen och axeln, avdomnade fingrar framför allt på natten, muskelsvaghet och fumlighet samt minskad muskelmassa i tummens tenarmuskel (tenaratrofi).

Mer om karpaltunnelsyndrom

Vanliga orsaker till smärtor i handryggen

Senskideinflammation (tendovaginit)

Senskidan är en kanal av bindväv runt senan. Just vid handleden är det vanligt med en inflammation som beror på överansträngning. Denna yttrar sig i en huggande eller ilande smärta som även kan stråla ut mot handryggen och ofta åtföljs av svullnader eller rodnader. Ett klassiskt symptom är ett hör- och kännbart knarrande i lederna, vilket påminner lite om ljudet av knarrande snö.

Karpaltunnelsyndrom

Mer om karpaltunnelsyndrom

Båtbensbrott (skafoideumfraktur)

Frakturer på båtbenet är vanligt när man försöker ta emot sig vid ett fall. Båtbenet är det största av de åtta handlovsbenen. Typiska symptom är en svullen och smärtande handled, ömhet vid axialkompression av tummen samt smärtor på handryggsidan och tryckömhet på tumsidan av handloven (tabatiere).

Musarm (Repetetive Strain Injury Syndrom)

RSI-syndrom är ospecificerade symptom på överansträngning i handen och orsakas av upprepade likartade rörelser – till exempel vid användning av mus och tangentbord. Utöver smärtor kan det uppstå en pirrande känsla, domningar och känselbortfall samt förlorad styrka och begränsad rörlighet.

Vanliga sjukdomsbilder vid smärtor i handleden

Senskideinflammation (tendovaginit)

Senskidan är en kanal av bindväv runt senan. Just vid handleden är det vanligt med en inflammation som beror på överansträngning. Denna yttrar sig i en huggande eller ilande smärta, som är koncentrerad till handledens lillfingersida (ulnara sidan) och ofta följs av svullnader eller rodnader.

Karpaltunnelsyndrom

Mer om karpaltunnelsyndrom

Överben (ganglion)

Som handledsganglion betecknar man en mjuk eller hård vätskefylld utbuktning. Den uppträder främst på handryggssidan, ovanför handleden på sträcksidan eller också i handflatan. Om detta ganglion trycker på en nerv, senor eller andra strukturer kan det leda till smärtor eller domningar.

Handledsartros (radiokarpalartros)

Vid denna form av artros har handledens skyddande lager av brosk förstörts till följd av slitage, så att benen gnids mot varandra. Smärtorna är kraftigare på morgonen och släpper oftast något efter inledande besvär.

Båtbensbrott (skafoideumfraktur)

Strålbensbrott nära handleden (distal radiusfraktur)

Med en andel på ca 25 % är radiusfrakturen en av de vanligast förekommande benbrotten hos människan. De flesta frakturer på radiusbenet (strålbenet) inträffar när man tar emot sig vid fall, och uppstår nära handleden. Ett strålbensbrott orsakar smärta och begränsad rörlighet i det berörda området. Det kan dessutom leda till felställningar i handleden då man försöker hålla handen i ett läge som inte gör ont.

Musarm (Repetetive Strain Injury Syndrom)

RSI-syndrom är ospecificerade symptom på överansträngning i handen och orsakas av upprepade likartade rörelser – till exempel vid användning av mus och tangentbord. Utöver smärtor kan det uppstå en pirrande känsla, domningar och sensibilitetsbortfall samt förlorad styrka och begränsad rörlighet.

Vanliga orsaker till smärtor i tummen

Skidåkartumme (sidoledbandsruptur i tummens grundled)

Skidåkartumme är en av de vanligaste idrottsskadorna, där det inre ledbandet slits av då tummen böjs utåt. I vissa fall kan även benfragment slitas av. Följderna kan bli instabilitet och smärtor när tummen böjs utåt, svullnader samt hematom i tummens grundled.

Sadelledsartros (rhizartros)

Rhizartros är slitage i tummens sadelled som gör att brosket tunnas ut. Detta är vanligast hos kvinnor över 40 år och yttrar sig främst genom ledsmärtor vid grip- och vridrörelser samt minskad styrka och svårigheter att greppa.

Båtbensbrott (skafoideumfraktur)

Möjlig orsak till smärtor i fingrar och fingerleder

Triggerfinger (tendovaginitis stenosans)

Man talar om triggerfinger när senan hakar fast i böjt läge då den glider genom senskidan vid den första stabiliserande bindvävskanalen på handflatesidan. Triggerfinger kan bero på att senskidan blivit trängre pga. inflammation, eller på att senan har blivit tjockare. Möjliga symptom på överansträngning är att fingret hakar fast, det gör ont att sträcka ut det samt svullnad eller ganglion vid första bindvävskanalen.

Fingerledsartros

Artros är benämningen på slitaget på lederna som ofta följer med åldern. Uttunningen av ledbrosket, som fungerar som fingerledernas glidlager, orsakar belastningsrelaterade smärtor samt stela, knakande leder, sämre stabilitet, försvagat grepp och en ökad deformering av de berörda lederna.

Kubitaltunnelsyndrom (sulcus ulnaris-syndrom)

Kubitaltunnelsyndrom uppstår när ulnarisnerven pressas samman vid armbågen och kläms. Detta känns framför allt av på natten. Kubitaltunnelsyndrom yttrar sig som domningar eller stickningar och smärtor i ringfingret och lillfingret.

Artrit / reumatoid artrit

Artrit är en inflammation i lederna, som leder till ökad nedbrytning av den berörda leden. Typiska symptom är kraftlöshet, smärtor i fingrarna, rodnader och svullnader, värmeutveckling samt begränsad rörlighet. Morgonstelheten avtar efter ca en timme och fingrarna blir åter rörligare.

Karpaltunnelsyndrom

Mer om karpaltunnelsyndrom

Musarm (Repetetive Strain Injury Syndrom)

Vanlig orsak till smärtor i kanten av handen

Kubitaltunnelsyndrom (sulcus ulnaris-syndrom)

Behandling av handsmärtor

Innan du börjar med att själv vidta olika åtgärder ska du rådgöra med en läkare vid smärtor i händerna. Alla stick- eller skärskador, oavsett hur små de är, ska bedömas av en handkirurg efter olyckan. Även om det initialt inte finns någon försämring av funktionen kan exempelvis en delvis avskuren sena längre fram leda till en total senbristning (ruptur).

Detta gäller särskilt vid känselbortfall i handen, efter en akut skada, vid extrema smärtor, en synlig deformation, knarrande eller knäppande ljud under eller efter en skada samt vid begränsad rörlighet. Kontakta alltid läkare också om smärtan förvärras eller inte blir bättre efter en relativt kort tidsperiod. Vid olika åtgärder ska du vara uppmärksam på om de hjälper dig.

De första åtgärderna vid handsmärtor

Händerna kan drabbas av många olika sjukdomstillstånd som kräver ett individuellt tillvägagångssätt.

Vid kroniska besvär, stelhet och spänningar kan man använda värme för att mjuka upp och lindra smärta.
Vid akut smärta, svullnader, inflammationer och blodutgjutningar samt smärtor som försvåras av aktivitet kan det hjälpa med en kylpad. Denna ska alltid svepas in i tyg och inte användas direkt mot huden.
Om det föreligger en överbelastning eller inflammatorisk process kan handen först också behöva fixeras i viloläge. Beroende på vilket område som berörs finns det olika ortoser från Juzo.

Behandling med hjälpmedel

Ortoser används i första hand för fixering och stabilisering. Om rörligheten ska bibehållas och handen ändå avlastas och stöds under rörelse används i stället bandage. Dessa motverkar svullnader och underlättar patientens väg tillbaka mot smärtfri rörelse.

Avlastar och stabiliserar: JuzoPro handortoser

Tack vare högkvalitativa material, som är exakt avpassade efter användningsområdet, ger de högsta funktionalitet och komfort. Beroende på indikation kan handleden, enskilda fingerleder eller tummens grund- eller sadelled avlastas och stabiliseras. Ortoserna kan också begränsa eller förhindra rörligheten hos de olika lederna. De främjar ett långsiktigt lyckat resultat genom att vara exakt anpassade efter kraven på behandlingen.

Upptäck handortoser

Hand med handledsortos JuzoPro Manu Xtec Palmar

Komprimerande och mobiliserande: JuzoFlex handledsbandage

Handledsbandage ger trötta handleder bästa tänkbara skydd och stabilisering. Det komprimerande trycket motverkar svullnader, jämnar ut muskulära obalanser och stabiliserar senor och ledband utan att begränsa handledens och fingrarnas rörelsefrihet för mycket. Integrerade silikonpelotter ger jämn tryckfördelning, avlastar tryckkänsliga områden och ger en masserande effekt som minskar postoperativa ödem och därmed kan förbättra rörelsen i leden.

Upptäck handledsbandage

Hand med handledsbandage JuzoFlex Manu Xtra

Sjukgymnastik, ergoterapi och lymfdränage

Behandlingsmetoder som sjukgymnastik och ergoterapi används i första hand efter operationer och skador för att återställa varaktig funktionalitet och rörlighet i handen. Förutom passiva övningar där sjukgymnasten utför rörelserna får du oftast med dig lämpliga övningar att göra hemma. Lymfdränage kan bidra till att minska svullnader och påskynda läkningsprocessen.

Övningar vid handsmärtor

Det finns en rad olika övningar som används särskilt vid smärtor i handleder eller fingrar. Övningarna ska dock anpassas individuellt efter orsaken till smärtorna.

Vid artros (ledslitage) kan till exempel fingrarnas rörlighet bibehållas och förbättras genom regelbundna fingerövningar som mjukar upp.

Förkortade muskler och stram bindväv kan öka spänningen i handleden ytterligare. Genom att regelbundet tänja handleden och fingrarna kan spänningarna i underarmen lösas upp successivt.

Medicinsk behandling

Som tillfälliga åtgärder mot handsmärtor används inflammationshämmande smärtstillande medel i form av salvor eller tabletter. Smärtstillande medel ska inte utgöra någon långtidslösning. Det är därför viktigt att utreda orsaken bakom smärtan noga, behandla denna och förebygga kroniska tillstånd. Om besvären orsakas av en immunreaktion (autoimmun sjukdom) kan även immunsystemet dämpas med mediciner.

Operativa ingrepp

I många fall görs operativa ingrepp på grund av en akut skada, till exempel efter ett benbrott, en ledbandsskada eller ett skärsår med nerv- eller senskada. Även inklämda nerver och senor kan kräva ett kirurgiskt ingrepp. En helhetsbehandling med produkter som är optimalt anpassade efter varandra inom ortopedi, hand- och olycksfallskirurgi samt ärrbehandling främjar en så god läkningsprocess som möjligt.

Efter en operation är det viktigt att såret läker optimalt, så att det inte uppstår eller kvarstår några funktions- och rörlighetsbegränsningar. För att förbättra kvaliteten på ärret som bildats efter operationen lämpar sig en kompressionsprodukt. När såret har läkt finns den sömlösa handsken ScarPrime Seamless som passar för behandling efter operation. Därefter kan en måttanpassad ScarComfort-handske användas för långtidsbehandling.

Ett bra sätt att behandla ärr är också att använda silikon, även i kombination med kompressionsprodukter. Medicinskt silikon skapar en fuktig miljö på ärret, så att ärret inte torkar ut. Silikonet håller ärret mjukt och har en positiv effekt på ärrvävnaden. Hos Juzo finns två olika silikonprodukter för ärrbehandling att välja på: Juzo Silon®-TEX– ett medicinskt silikonskikt på ett undermaterial i textil, som sys in direkt i kompressionsprodukten – och Juzo ScarPad – en självhäftande silikonpad som kan klippas till individuellt.

Ärrbehandling

Många frågor dyker upp vid ärrbehandling, inte bara hos de drabbade utan även hos anhöriga. Eftersom osäkerhet gör det svårare att hantera de nödvändiga kompressionsprodukterna ska broschyren hjälpa de drabbade att förstå hur viktig kompressionsbehandlingen är för att ärren ska läka ut.

Läs mer

För att fixera och avlasta operationsområdet under läkningen används dessutom ortoser såsom JuzoPro Manu Xtec Palmar, JuzoPro Palmar Xtec Rhizo eller JuzoPro Palmar Xtec Digitus .