Ordlista
Flebologi, lymfologi, ärrbehandling – medicinskt fackspråk kan vara svårt att förstå. Här hittar du viktiga begrepp kortfattat förklarade.
| A | ||
|---|---|---|
| Adipositas (fetma) | Fetma a) gynoid (kvinnlig) form med breda höfter och tjocka ben b) android (manlig) form med kulmage och smala ben | |
| Adhesion | Vidhäftning | |
| Affektlabilitet | Snabbt växlande sinnesstämning | |
| Äggvitefattigt ödem | Ödem med låg halt (under 1g%) äggvita (t.ex. hungerödem) | |
| Äggviterikt ödem | Ödem med en äggvitehalt som är flera gramprocent (t.ex. lymfödem, ödem på grund av inflammation); kroniska äggviterika ödem orsakar sekundära förändringar i vävnaden (bindvävsproliferation, fibros, skleros, fettökning) | |
| Air-bloc-teknik | Vid sklerosering av åderbråck injicerar läkaren en liten mängd luft före läkemedlet för att medlet ska ha bättre kontakt med venväggen | |
| Akut | Sjukdomsförlopp som snabbt blir kritiskt | |
| Akut stressreaktion | Samlingsbegrepp för kortvarig och övergående psykisk störning som reaktion på extrem psykisk eller fysisk belastning. | |
| Akrala kroppsdelar | Perifera kroppsdelar, t.ex. fingrar och tår, men även näsa, haka, kindben etc. | |
| Akrocyanos | Blåtonade perifera kroppsdelar, ofta även kalla, trots uthärdligt varm utomhustemperatur | |
| Albumin | Protein i blodet | |
| Allograft | Transplantat från annan individ av samma art | |
| Amnion | Den innersta fosterhinnan | |
| Analgetikum | Smärtstillande medel | |
| Anamnes | Sjukdomshistoria | |
| Andningsbehandling | Passiva och aktiva andningsövningar som stödjande åtgärder efter operationer, t.ex. får patienten träna på att bubbla med ett sugrör i ett vattenglas | |
| Anestesi | Bedövning utförd av läkare | |
| Aneurysm | Sjuklig utvidgning av en del av en artärvägg | |
| Angiodysplasi | Kärlmissbildning | |
| Angiografi | Radiologisk visning av kärl efter injicering av ett kontrastmedel a) Arteriografi: Artärer b) Flebografi: Vener c) Lymfografi: Lymfkärl | |
| Angiologi | Läran om blod- och lymfkärlen | |
| Angioplasti | Utvidgning av förträngda kärl med ballongkateter | |
| Ankelödem | Svullnad vid fotknölarna | |
| Antikoagulantia | Medel som hämmar blodets koagulation | |
| AOD | Arteriell ocklusiv sjukdom (Arterial Occlusive Disease) | |
| Arbetstryck | Trycket från ett bandage vid muskelarbete. Resultat utifrån tre faktorer: Dragkraft och töjning av bandaget samt antal lindningar av förbandet ovanpå varandra | |
| Ärr | Sista fasen i sårläkningen. Inledningsvis är ärrvävnaden röd, oelastisk och tål inte belastning. Under läkningsprocessen kan ärrvävnaden krympa eller bli hård. | |
| Ärrhypertrofi | Oregelbunden och växande bindväv på grund av att för mycket kollagenfibrer bildas | |
| Ärrkamouflage | Kosmetisk metod för att kamouflera ojämnheter i huden, t.ex. ärr | |
| Ärrmassage | Försiktig massage i syfte att förbättra ärrkvaliteten | |
| Ärrsträngsupplösning | Ärret löses upp med små zickzack-formade snitt så att såret kan sys ihop utan spänningar | |
| Artärblockering (akut) | Plötslig förträngning av en normal artär; oftast på grund av emboli från hjärtat; ofta vid fel på hjärtklaffarna | |
| Artärer | Blodkärl som leder blodet bort från hjärtat | |
| Arteriell | Som rör artärerna | |
| Arterioler | De minsta artärerna | |
| Artificiellt lymfödem | Självförvållande ödem på grund av självstympning (atypiskt smärtande, blåfärgat lymfödem) | |
| Artrodes | Steloperation av en led | |
| Artrogen | Som utgår från leden | |
| Artrogent stockningssyndrom | Blodstockning i underbenet på grund av stelhet i den övre fotleden i spetsfotställning | |
| Artropati | Ledsjukdom | |
| Återtraumatisering | Innebär att en redan traumatiserad person utsätts för en ny traumatisk situation eller händelse, t.ex. under intensivvårdsfasen, och förlorar kontrollen på nytt | |
| Atrofi | Regression av normalt utvecklade organ, vävnad eller celler (på grund av en störning i balansen mellan näringsutbud och näringsbehov) | |
| Atrofiskt ärr | Benämningen på ett nedsänkt ärr, t.ex. en skåra i huden. Uppstår i synnerhet vid svårläkta sår. I sådana fall bildas otillräcklig mängd bindvävsfibrer.
| |
| Atrophie blanche | (franska: blanc/blanche: vit) små runda till ovala, lätt insjunkna vita fläckar på underbenet, med besynnerlig form, ofta nätformiga, upp till en handflata i storlek. Om det uppstår bensår i dessa områden är det mycket smärtsamt och svårläkt | |
| Autologt transplantat | Kroppseget transplantat |
| B | ||
|---|---|---|
| Babcock-operation | Se Strippingoperation | |
| Bakercysta | Svullnad i den dorsala ledkapseln i knäleden (synovialcysta = ansamling av ledvätska som läckt ut genom ledhinnan) | |
| Barbiturat | Sömnmedel, även narkosmedel | |
| Barnkirurgi | Medicinsk specialitet. Kirurgi med inriktning mot barnsjukdomar | |
| Basalcellslager | Det understa lagret i överhuden där nybildning av celler sker kontinuerligt | |
| Biopsi | Vävnadsprov | |
| Bisgaard-regionen | Grop bakom fotknölen; venösa bensår förekommer ofta där | |
| Blockdissektion | Borttagning av regionära lymfknutor vid operativa cancerbehandlingar | |
| Bobath | Neurologisk behandlingsmetod som tillämpas inom fysioterapin | |
| Boyds vena perforans | Viktig förbindelseven (se venae perforantes), ligger nedanför knäet på insidan av benet | |
| Brännskada | Skada orsakad av eld eller värme | |
| Brännskadas svårighetsgrad | Brännskadans djup | |
| BSA | Body Surface Area (kroppsyta) | |
| Buergers sjukdom | Se Endangiitis obliteran | |
| Bypasscirkulation | Se Kollateralcirkulation |
| C | ||
|---|---|---|
| Cellulitis | I tyskspråkiga länder: hudförändring på stuss och lår hos kvinnor, kan ibland göra ont. I engelskspråkiga länder: en fläckvis förekommande och fortskridande, svår inflammation i den subkutana bind- och fettvävnaden. | |
| Cervikal | Som hör till halsen | |
| Cirkulär brännskada | Cirkulär brännskada | |
| Collagen | (kollagen) fiberprotein i vävnad | |
| Compliance | Patientens medverkan i behandlingen | |
| Corona phlebectatica | Vidgade små vener från fotkanten till fotknölen. Tidigaste tecknet på svikt i venerna (kronisk venös insufficiens) | |
| Crus, cruris | (latin) Underben | |
| Cutis | Samlingsnamn för över- och läderhud | |
| Cyanos | Blåaktig hud, blåaktiga läppar och fingernaglar på grund av syrebrist i blodet |
| D | ||
|---|---|---|
| Damask-ulcus | Damaskliknande bensår som omfattar underbenet | |
| Debridement | Sårrengöring | |
| Defekt | Brist, skada, felfunktion | |
| Dekubitus | Trycksår: För stor lokal belastning med otillräcklig näringstillförsel till vävnaden, vilket ofta leder till nekros och liggsår | |
| Derma | (grekiska) hud – epidermis (överhud) – cutis (läderhud) – subcutis (underhud) | |
| Dermabrasio | Hudslipning | |
| Dermatit | Hudinflammation | |
| Dermatologi | Läran om huden och hudens sjukdomar | |
| Dermatom | Kirurgiskt instrument som används för att skära tunna skivor av hud | |
| Dermatoser | Överbegrepp för hudsjukdomar | |
| Dermatoskleros | Sjuklig förhårdnad av delar av huden | |
| Dermis, corium | Andra hudlagret | |
| Dermojet | Ärrbehandling med kortison | |
| Desensibilisering | Beteendeterapi där patienten stegvis konfronteras med samma minnen eller mentala stimuli som orsakar ångest i syfte att bota och lindra t.ex. ångestsymtom | |
| Distal | (latin: distare, vara belägen långt bort från centrum) delar av extremiteter med större avstånd från kroppen; motsats: proximal | |
| Dissociativ amnesi | Tidsbegränsad, total eller delvis minnesstörning i anslutning till ett trauma | |
| Diures | Urinavsöndring | |
| Diuretika | Vätskedrivande läkemedel Ska aldrig användas vid lymfödem eller ödem till följd av CVI | |
| Djupa benvener | Venerna inom den muskelomslutande bindväven (muskelvener och ledande vener) | |
| Djup tromboflebit | Inflammation och trombos i djupa vener, kortare benämning: Ventrombos; se Flebotrombos | |
| Dodds perforant | Förbindelsevener i underbenet (se Varicer) | |
| Doppler-princip | (se Ultraljudsundersökningar) Ultravågor kastas tillbaka av en rörlig kropp med en frekvensändring. Tack vare Doppler-effekten kan även blodströmmen höras och, vid registrering, synas. | |
| Doppler-sonografi | Särskild typ av ultraljudsundersökning | |
| Dränage | Tömning; medicinskt: Bortledning av kroppsvätskor | |
| Duplex-sonografi | Se Ultraljudsundersökningar | |
| Dysfori | Känsla av olust, retlighet och illamående | |
| Dysplasi | Missbildning |
| E | ||
|---|---|---|
| Eksem | Fläckvis, inflammatorisk hudförändring med klåda (se Dermatit) | |
| Ektropion | När nedre ögonlocket som är neddraget, hängande och ev. vänder sig utåt | |
| Elastan | Elastiskt syntetmaterial | |
| Elastodien | Elastiskt naturmaterial | |
| Elastomerer (elaster) | Samlingsbegrepp för naturliga eller konstgjorda material Dessa kan vara monofila och multifila. Dit hör typer av naturgummi och konstgummi Monofil: som består av en enda fiber; entrådig Multifil: som består av flera separata fibrer | |
| Elefantiasis | Oformlig svullnad av extremiteter till följd av kronisk lymfstockning (se Lymfödem) | |
| Emboli | Igensättning av ett kärl på grund av blodpropp. Orsak: Kroppsfrämmande eller kroppsegna ämnen frisläpps och blandas inte homogent med blodet. Dessa kan bilda ett konglomerat och därmed begränsa blodflödet i kärlet | |
| Embolus | Blodpropp som lossnat i blodbanan | |
| Endangiitis obliterans | En typ av arteriell obstruktiv sjukdom; framför allt hos yngre människor | |
| Endotel | Inre skikt i blod- eller lymfkärl | |
| Enteral | Som rör tarmen | |
| Entitet | Objekt med varaktig identitet utöver dess attribut, sammanhängande helhet | |
| Enures | Ofrivillig urinavgång, sängvätning | |
| Enzymer | Proteiner som ökar hastigheten på biologiska reaktioner | |
| Epidermis | Det första, översta hudlagret | |
| Epitel | Cellkluster med flera skikt som omsluter kroppens yta | |
| Ergoterapi | Aktivitets- och arbetsterapi för att bevara eller återfå funktionella möjligheter med sikte på största möjliga självständighet | |
| Erysipel | Rosfeber | |
| Erytem | Hudrodnad | |
| Erytrocyanos | (erythryocanosis crurum puellarum) en variant som i regel bara förekommer hos unga flickor och kvinnor Akrocyanos (se ovan): blåröd, kall hud på underbenen, förhorning av folliklarna (hårsäckar) på underbenen, tendens till frostknölar | |
| Eskarotomi | Avlastningssnitt genom sårskorpan | |
| E-teknik | Neurologisk behandlingsteknik | |
| Excidering | Kirurgiskt avlägsnande av t.ex. ärr | |
| Expanderprotes | Vävnadsexpandering är en inom plastikkirurgin använd teknik där hud och vävnad expanderas och gradvis förstoras. Expanderprotesen (en silikonballong) opereras in under huden, t.ex. runt ett ärr, och fylls via en ventil med vätska så att huden utvidgar sig. När man uppnått önskad mängd ”frisk” hud tas ballongen ut och huden kan sträckas ut över defekten. | |
| Exponerad | Synlig | |
| Exsudat | Vätska med hög proteinhalt som innehåller inflammatoriska celler, avsöndras från vävnad samt blod- och lymfkärl i samband med inflammation | |
| Extension | Tänjning, sträckning | |
| Extrakorporal | Utanför kroppen | |
| Extravasal | Utanför ett kärl | |
| Extravasat | Vätska i vävnaden, blod-, plasma- eller lymfvätska som rinner ut ur ett kärl | |
| Extremitet | Kroppslemmar (armar och ben) | |
| Extremiteter | Lemmar | |
| Extubation | Avlägsnande av andningsslang |
| F | ||
|---|---|---|
| Fascia | (latin: fascia: bindväv) knappt töjbart omslutande nätverk av bindväv runt musklerna | |
| Fasciokutan | Hud och bindväv | |
| Fibrin | Fibrin är ett protein som behövs för sårläkning och blodets koagulering. Fibrin är ett ”lim” som polymeriseras och bildar ett nät som försluter såret. | |
| Fibrinlim | Tvåkomponentslim, t.ex. för att fixera ihop hudbitar | |
| Fibrinogen | Förstadium till fibrin | |
| Fibroblast | Bindvävscell. Vid kroniska, äggviterika ödem leder ökad fibroblastaktivitet till bindvävsproliferation och till fibros | |
| Fibros | Bindvävsomvandling som följd av en bindvävsproliferation, t.ex. vid kroniska, äggviterika ödem, även som följd av röntgenstrålning (radiogen fibros) | |
| Flashback | Återupplevande av traumatisk händelse, ofta i form av snabba ögonblicksbilder | |
| Flebektasi | Utvidgning av vener utan åderbråcksbildning | |
| Flebektomi | Kirurgisk borttagning av en ven | |
| Flebit | Veninflammation | |
| Flebödem | Bensvullnad till följd av veninsufficiens | |
| Flebografi | Radiologisk visning av vener med hjälp av kontrastmedel (se även Angiografi) | |
| Flebologi | Läran om venerna och deras sjukdomar | |
| Flebotrombos | Djup trombos i benvenerna | |
| Flexion | Böjning | |
| Fluktuerande | Växlande | |
| Fobi | Sjuklig ångest | |
| Fontaine | Fransk kirurg (från Strasbourg) som delade in arteriell ocklusiv sjukdom i stadier efter svårighetsgrad: – I. knappt några besvär, benen blir lättare trötta, benen känns kalla – II. Claudicatio intermittens, fönstertittarsjuka (se ovan) – III. Smärta vid vila på grund av syrebrist – IV. Smärta vid vila samt nekros, gangrän (se nedan) | |
| Fysioterapi | Fysikalisk terapi för behandling av funktionsskador |
| G | ||
|---|---|---|
| Gangrän | Vävnadsdöd på grund av dålig blodcirkulation | |
| Globulin | Läkemedel med globulär (kulformad) struktur | |
| Granulation | Läderartad nybildad vävnad vid sårläkning | |
| Granulationsvävnad | Bindväv som bildas på den läkande sårytan (hypergranulation = överdriven, hög, svulstig granulationsvävnad) | |
| Graviditet | Havandeskap |
| H | ||
|---|---|---|
| Hemangiom | Godartad blodkärlstumör | |
| Hematokrit | Procentuell andel av de fasta blodkropparna i hela blodomloppet; viktigt vid artificiell blodförtunning | |
| Hematom | Lokaliserad blodutgjutning, blåmärke, ändrar färg över tid | |
| Hemodilution | Blodutspädning | |
| Hemodynamik | Blodets strömningshastighet i kärlen | |
| Hemoglobin | Ämne som ger blodet dess röda färg | |
| Hemorrage | Blödning | |
| Heparin | Ämne som hämmar blodets koagulation | |
| Heterogen | Olikartad; motsats homogen | |
| Homogen | Likartad; motsats heterogen | |
| Hudbank | Samlingsplats för donerad hud för transplantation | |
| Huddefekt | Saknad hudvävnad | |
| Hudtransplantat | Transplantat från överhuden på ett friskt ställe på kroppen (Lövtunt, upphöjt överhudsskikt från ett icke bränt ställe på kroppen) | |
| Hudtransplantation | Operation där hud flyttas från ett område på kroppen till ett annat för bättre läkning | |
| Hydrostatiskt tryck | En vätskestråles tryck över det observerade stället | |
| Hyperemi | Ökad blodhalt Aktiv: För stor genomblödning till följd av ökad aktivitet i ett organ Passiv: Till följd av en störning i avflödet = stockning | |
| Hyperkeratos | (grekiska: hyper = över) kraftig förtjockning av hornlagret | |
| Hypertoni | Högt blodtryck | |
| Hypertrof | Upphöjd, förstorad, fortfarande aktiv | |
| Hypertrofisk ärrbildning | Upphöjd, förtjockad ärrbildning | |
| Hypertrofiska ärr | Förstorade, upphöjda, ännu aktiva ärr | |
| Hypodermis | Annat ord för underhudsvävnad, består bl.a. av svettkörtlar och fettceller | |
| Hypodermit | (grekiska: hypo = under) inflammation av underhudsvävnaden | |
| Hypotermi | Nedkylning | |
| Hypoxi | Syrebrist i kroppsvävnad |
| I | ||
|---|---|---|
| Icke-elastiska bandage | Se Kompressionsförband/kompressionsrullar | |
| Immunsystem | Kroppens biologiska försvarssystem | |
| Individuationsgrad | Styrkan i individens personliga identitet | |
| Infektion | Tillstånd då mikroorganismer invaderar, etablerar sig och tillväxer i kroppsvävnad | |
| Inflammation | Patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning | |
| Infusion | Vätsketillförsel direkt i kroppen via kanyl | |
| Inhalationstrauma | Skada på lungan på grund av att giftiga ämnen har inandats | |
| Injektion | Insprutning – intraarteriell (i pulsåder) – intravenös (i ven) – intramuskulär (i muskel) – intrakutan (i huden) – subkutan (under huden) | |
| Insufficiens | Svikt, otillräcklig funktion hos ett organ eller organsystem | |
| Insufficient | Otillräcklig | |
| Instillation | Droppvis införande av vätska i kroppen | |
| Interaktionsnivå | Plan i det sociala samspelet | |
| Intermittent | Med avbrott | |
| Intermittent kompression | Apparativ avlastning av en extremitet med stötvis växlande lufttryck | |
| Interstitiell | Som rör interstitium | |
| Interstitium | Mellanrum mellan kroppens enskilda vävnadsskikt. I interstitium finns ett organs transportsystem (blodkärl, nerver) | |
| Intervention | Ingrepp | |
| Intestinal | Som tillhör tarmkanalen | |
| Intraoperativ | Under en operation | |
| Intravenös | I venerna | |
| Intrusion | Ofrivilligt återupplevande av en traumatisk händelse, ofta förenad med ångest och panik | |
| Intubation | Införande av rör i andningsvägarna | |
| Irreparabel | Som inte kan återställas eller läka | |
| Irreponibel | Som inte kan återställas | |
| Irreversibel | Oåterkallelig | |
| Ischemi | Reducerad blodvolym i vävnaden 1. Absolut ischemi = inget blodflöde till följd av kärlförträngning 2. Relativ ischemi = reducerat blodflöde – missförhållande mellan utbud och behov; vanligaste följden: nekros |
| K | ||
|---|---|---|
| Kärl | Här: blod- eller lymfkärl | |
| Kapacitetskärl | Vener: Tack vare att de kan töjas så mycket kan de inte bara transportera blod utan även fungera som blodreservoar | |
| Kapillär | (mediciniskt) hårfint blod- eller lymfkärl | |
| Kapselkontraktur | Tillstånd där en ledkapsel drar ihop sig och blir stel med minskad rörlighet som följd | |
| Keloid | Kraftig bindvävsproduktion som sträcker sig till frisk hud utanför sårområdet | |
| Keratinocyter | Celler i överhuden | |
| Kirurgi | Medicinsk specialitet. Diagnosticering och behandling av sjukdomar och skador genom operativt ingrepp | |
| Klaffinsufficiens | Klaffarna i venerna eller hjärtat stängs inte ordentligt | |
| Klinisk | Medicinsk behandling | |
| Kollagen | (collagen) fiberprotein i kroppen | |
| Kollaps | (collagen) fiberprotein i kroppen Kollaps: sammanfall, sammanbrott – Cirkulationskollaps: sammanbrott i cirkulationssystemet; chock – Lungkollaps sammanfall av lungorna till följd av deras kraft för att dra ihop sig, t.ex. vid öppen skada på bröstkorgen | |
| Kollateralcirkulation | Kärl bredvid huvudkärlet som når samma försörjningsområde och kan ”hoppa in” om huvudkärlet slutar fungera | |
| Komplex fysikalisk avsvällning | Behandlingsform som består av lymfdränage, gymnastik och kompressionsförband resp. kompressionsstrumpa | |
| Komplex fysikalisk ödembehandling | Behandling i två faser vid lymf- och lipödem och i sent stadium av kronisk venös insufficiens (se nedan). ”Fas I i avsvällningen” med hudhygieniska åtgärder, frekventa manuella lymfdränage, kompressionsbandage och avsvällande rörelseterapi. ”Fas II av konservering resp. optimering” med kompressionsbehandling, emellanåt manuellt lymfdränage, rörelseterapi, kontinuerliga hygieniska åtgärder. Komplex fysikalisk ödemterapi (KFÖ) kan vid behov kompletteras av en apparativ, intermittent kompressionsbehandling (pneumomassage). | |
| Kompressionsbehandling (Metoder med) | a) Kompressionsförband b) Medicinska kompressionsprodukter c) Intermittent kompression | |
| Kompressionsegenskaper | Utövar tryck som kompressionsprodukter eller kompressionsförband. Avgörande faktorer är t.ex. arbets- och vilotryck, tryckförlopp och kompressionsklass | |
| Kompressionsprodukter | Anatomiskt formstickade kompressionsprodukter för olika kroppsdelar (t.ex. kompressionsstrumpor) | |
| Kompressionsrullar | Elastiska förband för kompressionsbehandling Icke-elastiska; töjbara upp till 70 % Medelelastiska; töjbara upp till 130 % Elastiska; töjbara över 130 % | |
| Konglomerat | (conglomerat) hopsamling | |
| Konstgjord koma | Medvetslöshet på medicinsk väg. I detta tillstånd är patienten varken vid medvetande eller kan reagera på påverkan. | |
| Konstitutionell | Ärftligt betingad | |
| Kontamination | Smitta, förorening | |
| Kontrahera | Dra ihop sig | |
| Kontraindikation | Motsägelse, något som talar för att ett medel eller en metod inte ska användas | |
| Kontraktion | Sammandragning, t.ex. av en muskel | |
| Kontraktur | Förkortning av muskler, senor, ledband och leder som resulterar i en oåterkallelig rörelsebegränsning | |
| Kontrastmedel | Medel som injiceras i hålrum eller kärl för att visa dem radiologiskt | |
| Konvalescens | Tillfrisknande från sjukdom, återställning | |
| Korium | Läderhud, dermis | |
| Korrelera | Stå i relation till | |
| Kronisk | Sjukdom som föreligger permanent | |
| Kronisk-venös insufficiens (CVI, även KVI) | Skada i huden och underhuden på underbenet som orsakats av åderbråck eller en ventrombos i benen; från tendens till svullnad, pigmentavlagring, förhårdnad på hud och underhud, atrofi blanche till venöst betingat ulcus cruris | |
| Krossektomi | Borttagning/ligation av den saphenofemorala korsningen genom operation | |
| Krusta | Sårskorpa | |
| Kryoterapi | Köldbehandling | |
| Kutis | Epidermis + dermis |
| L | ||
|---|---|---|
| Lågvolyminsufficiens | Mekanisk insufficiens: På grund av en sjukdom i lymfkärlssystemet kan alla proteiner och avfallsämnen som normalt renas via lymfkärlssystemet inte transporteras bort ordentligt | |
| Lambåplastik | Klaff med hud och muskel som transplanteras för att ersätta ärrvävnad | |
| Langerhanska celler | Försvarsceller i överhuden | |
| Långtidsförband | Se Kompressionsförband/kompressionsrullar | |
| Laplace | Laplace-formel: Tryck P = ett bandages spänning = S dividerat med en cylinders radie = r Enligt denna formel står trycket som en kompressionsbehandling utövar på det cylinderliknande underbenet i direkt proportion till bandagets spännkraft, men i omvänd proportion till underbenets radie. Ju mindre omfånget är, desto högre är trycket vid samma kraftutövande | |
| Laplace, Marquis de | Född i Paris; 1749–1827; matematiker | |
| Latens | En sjukdom är tillfälligt dold | |
| Latenstid | Symptomfritt förstadium till en sjukdom | |
| Latent | Dold, symptomfri | |
| Lateral | Sidoställd; på extremiteternas utsida (på insidan: medial) | |
| Latex | Gummimjölk; vattnig dispersion av naturliga (kautschuk) eller syntetiska polymerer | |
| Ledande vener | Se Vener; ledande vener och muskelvener bildar tillsammans det djupt liggande vensystemet inom fascian | |
| Lesion | Skada | |
| Lipödem | Ridbyxliknande, tvåsidig, symmetrisk svullnad från höftbenskammen till anklarna som uppstått till följd av fettavlagring (framför allt hos kvinnor) Som lipolymfödem kombinerat med ett lymfödem | |
| Lipodermatoskleros | Förhårdnad av huden och den subkutana fett- och bindväven i slutstadiet av en kronisk venös-lymfostatisk insufficiens i underbenet | |
| Lipolymfödem | Kombinationsform av lip- och lymfödem. I motsats till lipödem med svullnad av fotryggen, som slutar vid anklarna, positivt Stemmers tecken (se nedan) och asymmetriskt förlopp | |
| Liposuction (fettsugning) | Invasiv metod som ibland även används vid behandling av lipödem | |
| Lokalisering | Plats, ställe | |
| LRR | Förkortning för ljusreflexionsreografi, en optimerad fotopletysmografi (se PPG) | |
| Lymfa | Vävnadsvätska | |
| Lymfadenit | Inflammation i lymfkörtlarna | |
| Lymfangiom | Godartad tumör som utgår från lymfkärlssystemet | |
| Lymfangiopati | Sjukdom i lymfkärlen | |
| Lymfangit | Inflammation i en lymfkanal | |
| Lymfdränage | Särskild massage för att motverka ansamlingar av lymfa | |
| Lymfkärlssystem | Transporterar lymfan från distalt till proximalt a) Ytligt lymfkärlssystem: följer de stora venerna och transporterar bort slagg- och avfallsprodukter från huden och underhuden b) Djupt lymfkärlssystem: följer kärlen inom en omslutande fascia, transporterar bort slagg- och avfallsprodukter från ben, leder och muskler. Förbindelser mellan de båda systemen finns i fötterna och låren. Till skillnad från vensystemen, där blodet rinner utifrån och neråt går här lymfflödet nerifrån och utåt | |
| Lymfknutor | Lymfkärlssystemets filterstation | |
| Lymfkollektor | Uppsamlingskärl för bortrinnande lymfa | |
| Lymfkörtel | Äldre beteckning för lymfknutor | |
| Lymfödem | Vätskeansamling på grund av stopp i lymfflödet | |
| Lymfogen | Med lymfatiskt ursprung, som har uppkommit i lymfvägarna | |
| Lymfografi | Radiologisk kontrastvisning av lymfkärl | |
| Lymfscintigrafi | Diagnostisk metod där ett svagt radioaktivt spårämne används för att visa lymfsystemet samt för att mäta hastigheten i lymfflödet via halvvärdestiden (T/2) samt registrering i siffror av lagrad radioaktivitet i de regionala lymfknutorna i vila och efter rörelse |
| M | ||
|---|---|---|
| Malleolus | Fotknöl, medialt (tibialt) på insidan av underbenet, lateralt (fibulärt) på utsidan av underbenet | |
| Mal perforant | (franska: du pied) trycksår som hänger ihop med nervsjukdomar med känselstörningar (neuropatier); mer sällan vid lepra, oftare vid neuropati på grund av diabetes eller alkohol | |
| Manuell terapi | Teknik för leder och mjukdelar inom sjukgymnastik | |
| MCP-led | Knogled | |
| Medelelastiska bandage | Se Kompressionsförband/kompressionsrullar | |
| Mediatorer | Hormonliknande substanser som förmedlar impulser | |
| Meek-teknik | Mikrohudtransplantation | |
| Mentosternal | Område mellan haka och bröstben | |
| Mesh-graft | Rutnätstransplantat | |
| meshning | Expansion av ett transplantat genom perforering i särskild maskin (Mesher) | |
| Metabolism | Ämnesomsättning | |
| Mikroanastomos | Förbindelse av små blodkärl | |
| Mikroangiopati | Sjukdom i de minsta blodkärlen | |
| Mikrocirkulation | Flöde av blod och vävnadsvätska i slutet av blodbanan, där artären slutar och venen börjar (kapillärsystemet) | |
| Mobilisering | Göra rörlig, t.ex. stela leder med hjälp av övningar | |
| Mobilitet | Rörlighet | |
| Moget ärr | Ärrvävnad när läkeprocessen är klar. Ärret förändras inte vid tryck, är ljust och i nivå med den omgivande huden | |
| Monitoring | Övervakning av kroppsfunktionen | |
| Mukosa | Slemhinna | |
| Muskelpump | En muskels förmåga att påverka det venösa tillbakaflödet av blodet | |
| Myokutan | Vävnad inklusive hud och muskel |
| N | ||
|---|---|---|
| Narkos | Behandling med narkosmedel för att uppnå sömn och smärtfrihet inför operation | |
| Narkotisering | Bedöva (jfr narkos) | |
| Nekretomi | Avlägsnande av död vävnad. Ett exempel på nekrektomi är när brännskadad hud opereras bort. | |
| Nekros | Nekroser är död vävnad som kan störa sårläkningsprocessen | |
| Nekrosektomi | Borttagning av död vävnad | |
| Nekrotisk | Död |
| O | ||
|---|---|---|
| Ödem | Svullnad till följd av ansamling av vätska i vävnad | |
| Organsystem | Systemet av organ i den mänskliga kroppen | |
| Ortopedingenjör | Ortopedtekniker, konstruerar ortopedtekniska hjälpmedel som proteser, ortoser och kompressionsprodukter | |
| Östrogen | Kvinnligt könshormon (follikelhormon) | |
| Oscillografi | Metod för att registrera volympuls i extremiteter, ger information om kvaliteten på den arteriella blodtillförseln |
| P | ||
|---|---|---|
| Palpation | Undersökning där man känner med händerna | |
| Papillär | Vårtliknande (av latinets papilla: vårtliknande upphöjning) | |
| Parenteral | Utanför mag- och tarmkanalen, t.ex. parenteral tillförsel av läkemedel i blodbanan | |
| Patogenes | Uppkomst av sjukdom | |
| Pelott | En pelott är en kudde som används för mediciniskt stöd, kompression eller avlastning av vävnad. | |
| Perforantven | Tvärgående förbindelse mellan det ytliga vensystemet, som ligger utanför fascian, och det djupa vensystemet som omges av fascian (se även Venae perforantes. Av namnet framgår att fascian perforeras, dvs. bryts igenom) | |
| Perforering | Bryta eller borra igenom | |
| Perkutan | Genom huden | |
| Permeabilitetsstörning | Störning i cellmembrantransporten | |
| Perniones | Frostknölar | |
| Phlegmasia alba dolens | Bäcken- och lårvenstrombos; svullnad av ben, blekhet, smärtor, feber | |
| Phlegmasia coerulea dolens | Akut, massiv igensättning av ven i benet; koagulation av blodet i alla benvener med reducerad reflektorisk arteriell genomblödning | |
| Pigment | Färgämne | |
| Pigmentering | Pigmentation/färgning (särskilt hudens pigment på grund av UV-ljus) | |
| Plastikkirurgi | Plastikkirurgi (av grekiskans ”plastein”: bilda, forma, gestalta) är kirurgi som syftar till att återställa eller förbättra kroppsvävnad i funktionellt eller estetiskt/kosmetiskt syfte. | |
| Platysma | Tunn och bred halsmuskel | |
| Pletysmografi | Registrering av volymökningen i en extremitet för att bestämma genomblödningen vid blockerat venöst avflöde | |
| Plexus | Nervsystem | |
| Plexus brachialis | Nätverk av nervfibrer i armen och skuldran från de nedre halskotorna och den översta bröstkotan (C5–Th1) | |
| Pneunomi | Lunginflammation | |
| PNF | Typ av neurologisk behandlingsteknik | |
| Posttraumatisk | Efter trauma | |
| Posttraumatiskt stressyndrom | Psykisk reaktion efter exponering av ett allvarligt trauma | |
| Posttrombotisk | (latin: post = efter) efter trombos | |
| Posttrombotiskt syndrom (PTS) | Summan av hudförändringar på underbenet, från svullnaden till sår på grund av en djup trombos | |
| PPG | (fotopletysmografi) Ljus skickas in i det översta hudlagret från ett mäthuvud för att sedan kastas tillbaka (reflekteras) och registreras med mäthuvudet. Den elektroniska jämförelsen av den skickade ljusmängden med den mängd som fångats upp ger information om huruvida det finns en venös blodstockning och i vilken grad (se även LRR). | |
| Prevention | Förebyggande åtgärd | |
| Primär | först; ursprunglig | |
| Primär excision | Kirurgisk åtgärd där små ärr avlägsnas och omedelbart försluts | |
| Primärläkning | Ett sår läker utan komplikationer | |
| Primärt lymfödem | Lymfödem som har bildats på grund av en utvecklingsstörning i lymfsystemet | |
| Profylax | Prevention; förebyggande av sjukdomar | |
| Prognos | Förutsägelse om ett sjukdomsförlopp | |
| Progredient | Fortskridande | |
| Projicering | Överföring | |
| Proliferation | Förökning | |
| Prolongering | Förlängning | |
| Protrombin | Passivt förstadium av trombin (se nedan) vid koagulation av blodet | |
| Proximal | Del av extremitet som ligger proximalt; motsats: distalt | |
| Pruritus | Klåda | |
| Psyke | Sammanfattande benämning som betecknar en individs själ eller medvetande samt företeelser såsom upplevelser och beteenden | |
| Psykisk | Som rör psyket | |
| Psykolog | En psykolog ägnar sig åt psykologi – läran om människans beteende och psykiska funktioner. | |
| Psykos | Allmän beteckning för psykisk störning med förvrängd upplevelse av omvärlden | |
| Psykosomatisk | Som berör både själ och kropp | |
| PTS | Förkortning för posttrombotiskt syndrom (se ovan) |
| R | ||
|---|---|---|
| RAL-riktlinjer | Kvalitetskrav för behandling med medicinska kompressionsstrumpor | |
| Radialisklaff | Hudklaff från ett område på underarmen | |
| Recidiv | Återfall/återuppkomst av en sjukdom efter att den har läkt ut | |
| Recidiverande | Återkommande | |
| Recell | Hud i sprayform, alternativ till transplantation för att återställa huden | |
| Reflux | När en vätska rinner tillbaka (t.ex. blod) | |
| Regression | Tillbakagång till en tidigare utvecklingsnivå | |
| Rehabilitering | Behandling för återanpassning efter sjukdom eller olycksfall | |
| Relax | Avslappning | |
| Relevant | Viktig, av betydelse | |
| 9-regeln | Regel för att beräkna brännskadad hudyta genom procentsatser om 9 enligt beräkningen 11 delar x 9 + 1 procent | |
| Resistens | Motstånd | |
| Resorption | Uppsugning; upptagning av ämnen | |
| Respirator | Andningsmaskin | |
| Retinakel | Starkt bindvävsband | |
| Retrograd amnesi | Oförmåga att minnas händelser som inträffat före en viss tidpunkt | |
| Restless legs | ”Rastlösa ben”; myrkrypningar, domningar eller pirrande känsla i benen på natten som gör att man behöver röra på benen, förekommer bl.a. vid Parkinsons sjukdom | |
| Retikulär | Nätformig | |
| Retikulära varicer | Åderbråck i det ytliga vensystemet (se Varicer) | |
| Reversibel | Omvändbar, möjlig att återställa |
| S | ||
|---|---|---|
| Saphenofemoral korsning | Där vena saphena magna mynnar i vena femoralis i ljumsken | |
| Sedativum | Läkemedel med lugnande effekt | |
| Sedering | Behandling med lugnande medel | |
| Sekret | Utsöndringsprodukt | |
| Sekundär | andrahands, efterföljande; avhängig | |
| Sekundär infektion | Infektion med ytterligare en orsak när såret redan är infekterat | |
| Sekundär läkning | Fördröjd sårläkning | |
| Sekundärt lymfödem | Ett äggviterikt ödem som beror på mekanisk insufficiens eller lågvolyminsufficiens (se ovan) i lymfkärlen. | |
| Sekundär sutur | Sutur hos ett från början infekterat sår, när infektionen är åtgärdad | |
| Sekundära varicer | Åderbråck som bildas till följd av en djup trombos | |
| Sepsis | Blodförgiftning | |
| Serologi | Delområde inom immunologi; läran om kroppens immunegenskaper | |
| Serom | 1. Lymfansamling i icke förformade hålrum 2. Sekretegenskaper i sydda sår | |
| Serös | Som avser serum; huvudsakligen vätskeansamlingar som består av serum | |
| Serum | Gulaktig blodvätska som inte längre kan koagulera och inte innehåller vare sig blodkroppar eller fibrin | |
| Sheet | Speciellt material för övertäckning | |
| Silikon | Medicinskt silikon skapar en fuktig miljö på ärret så att det inte torkar ut. Silikonet håller ärret mjukt och har en positiv effekt på ärrvävnaden. | |
| Silikonpads | Silikonpadsen består av medicinskt silikon och kan läggas direkt på huden. Kompressionsprodukten kan bäras ovanpå dessa. | |
| Sjukgymnastik | Fysioterapi. Träning för att upprätthålla eller återfå kroppsfunktion | |
| Skållning | Skada orsakad av het vätska | |
| Skleros | Sjuklig förhårdnad hos ett organ | |
| Sklerosering | Se Skleroterapi | |
| Skleroterapi | Injicering av ett medel som får venerna att klistras ihop inifrån och försvinna (se även Sklerosering) | |
| Somatopsykisk | Ett fysiskt tillstånd som kan få psykiska uttryck | |
| Spindelvener | Se Varicer | |
| Spontanremission | Tillfrisknande utan behandling | |
| Stamvaricer | Åderbråcksbildning i en av de båda stamvenerna, vena saphena magna eller parva (se nedan) | |
| Stas | Blodstockning | |
| Stasdermatit | Samlingsbegrepp för hudförändringar på underbenet som beror på att blodet stockar sig, med undantag av ett ulcus cruris | |
| Staseksem | Inflammatorisk hudreaktion på underbenet på grund av försämrat återflöde av blodet | |
| Stemmers tecken | En utbredning av tå- resp. fingerhudveck som kännetecknas av att det inte går att ta tag i och lyfta upp dem | |
| Stigma | Särdrag som uppfattas negativt | |
| Strippingoperation | Borttagning av åderbråck genom att man drar ut dem vid operation | |
| Subcutis | Funktionsanpassat | |
| Substitution | Ersättning | |
| Sufficient | Äldre beteckning för lymfknutor | |
| Symptom | Sjukdomstecken, karakteristiska drag för en viss sjukdom | |
| Systemisk | Som rör hela organismen |
| T | ||
|---|---|---|
| Take-rate | Antal inläkta transplantat | |
| Tangential excision | Borttagning av brännskadad hud i tunna skikt | |
| Telangiektasier | Små vidgade blodkärl | |
| Temperatursensorer | Cellenhet för förnimmelse av värme och kyla | |
| Terapeut | Behandlare | |
| Terapi | Behandling | |
| Termisk | Den grekiska prefixet ”therm” betyder ”varm” | |
| Termografi | Identifiering av perifera störningar i blodflödet genom registrering av temperaturskillnader i huden. Dessa visas med olika färg på termogrambilden. | |
| Thrombangiitis obliterans | Arteriell obstruktiv sjukdom hos unga män | |
| Topsning | Prov där hudceller tas med en bomullspinne i syfte att konstatera bakteriell infektion eller cellförändringar. | |
| Trachea | Luftstrupen | |
| Transplantation | Flytt av organ eller vävnad i syfte att ersätta skadat eller sviktande organ | |
| Trauma | Skada eller sår orsakad av yttre våld; även psykisk chock | |
| Trigger | Utlösande faktor | |
| Tromb | Blodpropp som uppstår i ett kärl eller i hjärtat | |
| Trombektomi | Borttagning av tromber genom operation | |
| Trombin | Upplösning av tromber med medicin genom vissa enzymer (streptokinas, urokinase) | |
| Trombocyt | Blodplätt; bidrar till koagulationen | |
| Tromboflebit | Veninflammation; används oftast som benämning på inflammation i ytliga vener | |
| Trombolys | Återfall/återuppkomst av en sjukdom efter att den har läkt ut | |
| Trombos | Ett kärl, en ven eller en artär sätts igen på grund av en blodpropp | |
| Trombotiserat kärl | Blodpropp i kärl | |
| Tryckgradient | Med medicinska kompressionsstrumpor: tryckminskningens förlopp nerifrån och upp, från distalt till proximalt |
| U | ||
|---|---|---|
| Ulcus | Sår | |
| Ulcus cruris | Sår på underbenet (bensår) | |
| Ultraljudsundersökningar inom flebologin | a) Doppler-sonografi. Mätning av blodflödet med ultraljuds-doppler (se även Doppler) b) Duplex-sonografi. Metod för att visa bilder av kärlen, deras position och egenskaper | |
| Urtikaria | Nässelutslag/hudrodnad | |
| Urtikariell | Nässlelik |
| V | ||
|---|---|---|
| Valsalva-försök | Presstryck (som vid stolgång) vid venmätningar uppkallat efter anatomen Antonio Valsalva (Bologna, 1666–1723) | |
| Varicekonvolut | Åderbråcksnystan (latin: convolvere: hopvridning) | |
| Varicer | Åderbråck | |
| Varicer i sidogrenar av vena saphena magna | åderbråcksbildning i sidogrenarna till stamvenerna (även om dessa ådror går till stamvenerna så kallas de för grenar, mer korrekt vore ”rötter”) | |
| Varicoflebit | Inflammation i ett åderbråck | |
| Vaskularisation | Blodkärlsnybildning | |
| Varix | (latin: varus = krokig) eller varicer, åderbråck Gren (varicer i sidogrenar) = varicer, går snett utifrån mot stamvaricerna Spindelvener = fina, mindre ådergrupper i huden Retikulära varicer = nätliknande varicer utanför de båda stora stammarna Stamvaricer = åderbråcksbildning i stammarna av vena saphena magna, den stora rosenvenen, och/eller vena saphena parva, den lilla rosenvenen | |
| Vas | (latin: kärl) – extravasal utanför kärlet – intravasal inom kärlet | |
| Vaskulit | (vasculitis) inflammation i ett kärl | |
| Vävnadstryck | Trycket i den fria interstitiella vätskan | |
| Vena | Blodkärl som leder blodet till hjärtat, venen – arcuata cruris posterior = bakre bågvenen; leonardovenen – femoralis = lårvenen – iliaca (communis, interna, externa) = höftvenen – poplitea = knävecksvenen – saphena magna, stora rosenvenen; har sitt ursprung i framfotsryggen, löper längs underbenets insida, passerar knävecket och fortsätter sedan längs lårets insida. Den mynnar slutligen uppe i ljumsken i den djupa lårvenen, vena femoralis. – saphena parva, lilla rosenvenen; har sitt ursprung i fotens ytterkant, går mot underbenets baksida bakom fotknölen genom muskelfascia i knävecket för att mynna i en djup ven | |
| Venae | Plural av ven: Vener – communicantes = tvärgående förbindelser inom ett (ytligt eller djupt) vensystem – perforantes = tvärgående förbindelser mellan det ytliga och det djupa vensystemet; de kallas perforantes eftersom de perforerar (tränger igenom) fascian (den språkligt mindre lyckade beteckningen ”perforerande vener” används oftast i folkmun. De perforerande venerna är förbindelserna i blodets enkelriktade väg från ytan till djupet) | |
| Venbypass | Blodet leds förbi ett förträngt blodkärl genom en transplanterad ven | |
| Venklaffar | Klaffar i venerna som är uppbyggda så att de gör det möjligt för blodet att rinna från perifera delar till hjärtat och hindrar att det rinner tillbaka | |
| Venläkemedel | Grupp av växtbaserade, halvsyntetiska eller syntetiska läkemedel som motverkar venbesvär | |
| Venoler | (pl.) är de små kärl som leder blodet från kapillärerna till venerna. Från venolerna transporteras blodet till venerna, som snabbt för blodet till hjärtat. | |
| Venös | Som rör venerna | |
| Venös hypertoni | Förhöjt blodtryck i venerna, oftast som en följd av störningar i blodets tillbakaflöde | |
| Venös kapacitet | Blodmängd som benvenerna kan ta upp när kroppen rätas ut | |
| Vensystem | Del av cirkulationssystemet som transporterar blodet från perifera delar till hjärtat. Man skiljer mellan tre olika vensystem i benet: 1. Det ytliga vensystemet utanför fascian, även kallat kapacitivt system, eftersom det bl.a. har till uppgift att lagra och tillhandahålla blod för borttransport till de djupa venernas ”hiss” 2. Det djupa vensystemet innanför fascian; omfattar muskelvenerna för musklernas avfallshantering, ledande vener för borttransport mot kroppens mitt 3. Venae perforantes-systemet som tränger igenom fascian | |
| Ventryck | Trycket som råder i venen. Vid högersidig hjärtsvikt är ventrycket förhöjt i hela vensystemet (generaliserad flebohypertoni) | |
| Vilotryck | Trycket som ett bandage utövar när inget muskelarbete sker. Ju mer ett bandage kan töjas, desto högre är dess vilotryck och desto lägre är dess arbetstryck | |
| Vilosmärta | Smärtor vid vila | |
| Vojta | Neurologisk behandlingsmetod som tillämpas inom fysioterapin |
| X |
| |
|---|---|---|
| Xenograft | Transplantat som härstammar från djur |
| Z | ||
|---|---|---|
| Z-plastik | Ärr som löses upp med små zickzack-formade snitt varpå de kan sys ihop med förskjutning utan spänningar |