År 2024 lider ca en fjärdedel av försäkrade personer i Tyskland (24,8 procent) av ryggsmärtor. (Källa: KKH Kaufmännische Krankenkasse)
Har du också ont i ryggen och vill du veta hur du kan bli av med och förebygga dessa smärtor? Juzo ger dig all information du behöver. Ryggsmärtor räknas som den vanligaste folksjukdomen. Oftast är ryggont bara ett ”övergående hälsoproblem”, även om det kan vara extremt smärtsamt.
Det finns många orsaker till ryggsmärtor och det är inte alltid det går att säga exakt vad de beror på. I industriländerna är vår livsstil med mycket stillasittande framför en datorskärm ofta den utlösande faktorn. Ofta är ryggsmärtorna ”självförvållade” och beror på felaktiga eller ryckiga rörelser, ensidig belastning eller brist på motion. I vissa fall kan allvarliga sjukdomar vara orsaken. Även faktorer som stress eller övervikt har betydelse. Så börja motionera och ta hand om din rygg så gott du kan – en stark rygg innebär mindre risk för ryggsmärtor!
Ryggraden är människokroppens centrala axel och förbinder skelettets samtliga delar. Den ger stadga åt kroppen och ansvarar också för kroppens rörlighet, möjliggör en rak hållning och upprätt gång. Trots att ryggraden är uppbyggd av så många små delar är den tillräckligt stark för att bära vikten av huvud, bål och armar samtidigt.
Även de minsta förändringar i ryggraden, t.ex. felställningar, förslitningar eller skador, kan orsaka svår smärta som man alltid ska ta på allvar. Smärtan måste utredas av läkare för att den inte ska försämras eller bli kronisk.
Ryggraden består av 24 fristående kotor, 8 till 10 sammanväxta kotor (korsben och svansben) och diskarna som ligger mellan kotorna. Ett flertal ledband, ledbandssystem och muskler runt ryggradens benstruktur upprätthåller ryggradens stabilitet.
Diskarna består av elastiska fibrer och en mjuk, tjockflytande, geléliknande kärna. De sitter mellan varje fristående kota och fungerar som elastiska förbindelseleder mellan kotorna och gör det möjligt för ryggraden att röra sig.
Tack vare ryggradens karakteristiska form, som ett dubbelt S, kan vibrationer dämpas och kraften fördelas jämnt över hela kroppen.
De som drabbas kan uppleva akuta ryggsmärtor mycket olika. Vissa upplever en stickande smärta, som ett knivhugg, andra upplever att det drar i stussen eller får en tryckande känsla i ryggen. Intensiteten varierar, i synnerhet vid kroniska smärtor. Akuta smärtor är ofta kraftiga.
”Ryggskott” är en mycket kraftig ryggsmärta som uppkommer plötsligt och ofta leder till begränsad rörlighet. De drabbade kan inte eller endast med kraftiga smärtor hålla överkroppen rak.
Akuta ryggsmärtor kan även stråla ut i armarna eller benen. Om du upplever domningar eller förlamningssymptom i extremiteterna ska du omgående kontakta läkare, eftersom en allvarlig sjukdom kan ligga bakom dessa symptom. Även vid problem med tarm eller urinblåsa, feber eller frossa bör läkare kontaktas.
Ryggsmärtor kan ha olika orsaker. Den västerländska livsstilen spelar en stor roll. Långvarigt stillasittande på jobbet kan överbelasta musklerna i halsryggen och bålen. För lite rörelse, ensidig belastning och övervikt leder till överansträngda och spända muskler som i sin tur orsakar smärta. Den ökade medellivslängden innebär också att förslitningar som kan orsaka smärtor blir vanligare.
För en del ryggsmärtor kan ingen entydig orsak fastställas. De kallas därför ”icke-specifika” eller ”ospecifika”. Bilddiagnostiska metoder kan inte visa strukturella skador eller skador på ryggrad eller organ. Vid den här typen av ryggsmärtor utgår smärtan oftast från ryggmuskulaturen. Det beror på att den är försvagad, otränad eller spänd. Icke-specifika ryggsmärtor är inte lika vanliga högre upp i åldrarna, men är då ofta mer uttalade.
Vid ”specifika” ryggsmärtor finns det en fysisk orsak. En tydlig orsak kan fastställas. Detta är dock inte så vanligt och gäller bara mellan ca fyra och sju procent av fallen. Orsaker till detta kan vara sjukdomar i ryggraden (t.ex. diskbråck, deformation av ryggraden) eller inflammatoriska processer i ryggraden. Det kan även handla om hormonella orsaker och autoimmuna sjukdomar. Vid specifika ryggsmärtor behandlas orsaken bakom smärtorna. Då klingar de oftast av. När vi blir äldre blir specifika ryggsmärtor allt vanligare, t.ex. på grund av förslitningsskador på ryggraden.
Vanliga orsaker till och riskfaktorer för specifika ryggsmärtor:
Smärtor i den mellersta delen av ryggen
Smärtor i bröstryggen beror sällan på skador. Orsaken till smärtor i den mellersta delen av ryggen är oftast funktionsstörningar i lederna mellan revbenen och ryggkotorna eller irritation eller sjukdomar i stora muskelgrupper i bröstryggen.
Smärtor i övre delen av ryggen
Smärtor i den övre delen av ryggen kan vara akuta (upp till sex veckor), subakuta (upp till tre månader) eller kroniska. Ibland strålar smärtorna ut i bakhuvudet, axlarna och armarna. Just nacksmärtor orsakas ofta av felaktig hållning, t.ex. när man sitter vid skrivbordet.
Smärtor i nedre delen av ryggen
Ryggsmärtorna sitter ofta i den nedre delen av ryggen eftersom ländryggen är mycket mer benägen att drabbas av skador än bröst- och halsryggen. Orsaken kan t.ex. vara överansträngda muskler eller muskelspänningar, ledblockeringar eller så kan orsaken vara organisk, t.ex. diskbråck.
Specifika ryggsmärtor beror på en sjukdom eller skada. Här hittar du de vanligaste orsakerna:
Det är mycket vanligt att ha ont i ländryggen eftersom det är här som belastningen på ryggraden är som störst. Smärtorna i ländryggen, lumbago eller lumbalgi, kan vara allt från lätta till mycket kraftiga. Ryggsmärtor kan hålla i sig i bara ett par dagar, men de kan även vara permanenta (kroniska).
Lumbalgi kan ha olika orsaker. Ofta är orsaken en ryckig rörelse eller vridning eller ett lyft, t.ex. att du har burit tunga föremål. Andra orsaker till ryggsmärtor kan vara för mycket stress, dålig hållning, medfödda felställningar av ryggraden, diskbråck eller en kotförskjutning.
En svår form av lumbalgi är ryggskott (lumbago). Då får du plötsligt svåra, krampartade smärtor i ländryggen och ryggmuskulaturen. Ibland kan smärtorna till och med göra att du inte kan röra dig.
Om smärtorna i ländryggen håller i sig i flera dagar kan de kvarstå och även ge permanenta problem. Då talar man om kronisk lumbalgi.
Spondylos
Spondylos är beteckningen på kroniska degenerativa förändringar i ryggkotorna. När ledbrosket bryts ned på grund av förslitning retas nerverna, vilket ofta leder till smärta.
Diskbråck
Vid diskbråck (diskprolaps) pressas diskens mjuka, geléliknande kärna ur det omgivande broskhöljet. Diskkärnan kan då trycka på omkringliggande nerver och orsaka smärta. Om nervstrukturer kläms i högre grad kan symptom som känselstörningar, minskad styrka och t.o.m. förlamning förekomma.
Osteoporos
Osteoporos är en sjukdom som påverkar benmetabolismen. Benmassan minskar betydligt och benstrukturen ändras. Sjukdomen går ofta under namnet benskörhet. Den leder till att benen blir porösa, förlorar sin stabilitet och att man lättare drabbas av frakturer och skelettsmärtor.
Reumatoid artrit
Vid reumatoid artrit, som är en autoimmun sjukdom, angriper immunförsvaret ledernas vävnad. Det leder till smärtsamma inflammationer i små och stora leder i armar och ben. Den drabbade kan ha svårt att röra sig, särskilt på morgonen.
Bechterews sjukdom (ankyloserande spondylit)
Denna kroniska inflammatoriska reumatiska sjukdom drabbar främst ryggen och lederna i bäckenet, men även andra delar av kroppen. Sjukdomen börjar med långvariga ryggsmärtor och går ofta i skov. Typiskt är morgonstelhet, smärta på natten och smärtor i ryggslutet som kan stråla nedåt. Vid framskriden sjukdom får du även ont högre upp i ryggen. Senare sker en förstyvning av ryggraden, vilket oftast gör att smärtorna minskar.
Fibromyalgisyndrom (FMS)
Fibromyalgisyndrom är ett funktionellt somatiskt syndrom med kroniska smärtor i flera delar av kroppen, nästan alltid även i ryggen. Sjukdomen börjar oftast smygande. Den leder dessutom ofta till sömnstörningar med både fysisk och mental trötthet som följd.
Kotglidning (spondylolistes)
Vid kotglidning förskjuts en eller flera kotor i ryggraden. Det beror oftast på förlorad volym hos disken som gör att kotorna glider lättare. Kotglidningen leder till ökad belastning och ökat slitage på SI-lederna. Den ökade rörligheten, som kan medföra att nerver kläms, kan orsaka lokala smärtor som strålar ut.
Spinal stenos (spinalkanalstenos)
Spinal stenos är en förträngning av spinalkanalen, där ryggmärgen och, i den nedre delen, de lumbala och sakrala nerverna passerar. Trycket på nerverna ger ofta en stickande smärta i ryggen. Orsaken till förträngningen är kompensatoriska benpålagringar under lång tid.
Psykisk stress
Psykisk stress spelar ofta en avgörande roll när det gäller uppkomsten av ryggsmärtor. Stress och oro kan orsaka muskelspänningar som på sikt kan leda till muskelkramper och felaktig hållning.
Smärtminne
Ryggsmärtor som lämnas obehandlade under lång tid kan ge upphov till ett s.k. smärtminne. Upprepade smärtupplevelser orsakar biokemiska, funktionella och morfologiska förändringar i det centrala nervsystemet. Då räcker även en minimal retning, t.ex. en beröring, en lätt sträckning eller värme, för att utlösa en känsla av smärta. Att ändra på detta kan ta lång tid och vara jobbigt.
Skador
Om ryggen är skadad är det viktigt att du är försiktig. Om ryggmärgen är drabbad kan det leda till svåra neurologiska konsekvenser. Om du får ont i ryggen efter en olycka bör du röra dig så lite som möjligt.
På grund av den stora diametern hos ryggmärgen i halsryggen leder skador i det området ofta till neurologiska symptom, t.ex. förlamning eller känselstörningar. Bröstryggen skyddas egentligen bra av bröstkorgen. Om skador ändå uppstår ska du vara försiktig eftersom ryggmärgens diameter är relativt stor i detta område. Skelettskador på ryggraden uppkommer oftast i ländryggen eftersom den är utsatt för den största mekaniska belastningen. Ryggmärgen har en mindre diameter i denna del av ryggraden. Därför är neurologiska störningar ganska sällsynta.
Det finns många olika orsaker till ryggsmärtor. En individuell diagnos är därför viktig för att ta reda på den verkliga orsaken till dina besvär. Grunden är en grundlig anamnes. Därefter görs en noggrann fysisk undersökning med funktionstester. I samband med muskelkrafts- och funktionsdiagnostik kontrolleras hållning och ryggradens form, och man letar efter befintliga smärtpunkter vid tryck eller rörelser. De efterföljande testerna visar ryggradens rörlighet. Neurologiska undersökningar ger upplysningar om känsel, reflexer, musklernas kraft och därmed om nerver som eventuellt har kommit i kläm. Vid misstanke om funktionsbegränsningar görs ett särskilt test i samband med träningen och fysioterapin.
Om man misstänker specifika orsaker till smärtan används bilddiagnostiska metoder, t.ex. röntgen, magnetisk resonans- eller datortomografi. Vid långvariga besvär trots initial konservativ behandling bör en röntgenbild tas eller magnetisk resonanstomografi (MRT) genomföras om man misstänker att det finns specifika orsaker till smärtan eller att nervstrukturer är inblandade. Vid tidigare olyckor med misstänkt ryggradsskada krävs oftast en omfattande neurologisk undersökning.
Även andra undersökningar, t.ex. särskilda laboratorietester eller en mätning av bentätheten, kan komma i fråga.
En helhetsundersökning och en exakt diagnos involverar många discipliner, t.ex. ortopedi, neurologi, smärtterapi, psykologi och fysioterapi. Därför är ett interdisciplinärt samarbete oftast meningsfullt.
Ryggsmärtor kommer ofta plötsligt. Beroende på orsak och besvär kan de behandlas på olika sätt. Icke-specifika ryggsmärtor går oftast över inom några dagar eller veckor med konservativ behandling som t.ex. aktiv rörelseterapi eller smärtstillande läkemedel under en kortare tid. Vid specifika ryggsmärtor riktar sig behandlingen efter den bakomliggande sjukdomen. Lätta skador på ryggraden behandlas med konservativa metoder. Vid svåra skador krävs oftast operation. Ofta kombineras flera behandlingar.
1. Behandling utan läkemedel vid ryggsmärtor
Den konservativa behandlingen kan vara lika individuell som dina ryggsmärtor. Smärtorna kan lindras på många sätt.
Sjukgymnastik
För många människor som lider av ryggsmärtor är fysioterapi en lämplig behandling, särskilt vid större spänningar och försvagad ryggmuskulatur. Vid sjukgymnastik mobiliseras patienterna med aktiva övningar, rörlighetenökas och musklerna stärks. Det övergripande målet är en stark och flexibel muskelkorsett som stöder ryggraden.
Användning av ortoser
Beroende på besvären och orsaken till smärtorna används olika modeller som har en mer eller mindre stabiliserande effekt. Vid försvagad muskulatur kan en ortos bidra till rak hållning, förebygga spänningar och lindra smärtorna. Ortoser med kompressionstryck främjar blodcirkulationen och ämnesomsättningen. Pelotter med friktionsnoppor masserar musklerna. En ortos kan korrigera felställningar. Stabiliseringsskenorna kan tas bort vid framsteg i behandlingen.
Manuell terapi
Vid manuell terapi undersöks och behandlas funktionsstörningar i rörelseapparaten. Här har patienten en mer passiv roll. Behandlaren undersöker med händerna om det finns störningar i rörelseapparaten, musklerna och lederna och åtgärdar dem med speciella handgrepp och mobiliseringstekniker.
Osteopati
Denna alternativa behandlingsform bygger på en balans mellan kropp, själ och sinne som osteopaten återställer. Smärtsamma blockeringar löses upp och balansen hos kroppens alla system återställs. Inom osteopatin används olika massage-, stretch- och grepptekniker. Ersättning via Försäkringskassan avgörs individuellt.
Akupunktur
Denna behandlingsmetod inom traditionell kinesisk medicin ska ha en terapeutisk effekt genom nålstick på bestämda punkter på kroppen. Behandling som ges av en erfaren akupunktör tolereras vanligen väl. Försäkringskassan ersätter ofta en del av kostnaderna.
Termisk behandling
Värme får musklerna att slappna av och främjar blodcirkulationen och ämnesomsättningen. Men värme förvärrar också smärtan vid t.ex. ischias. I detta fall bör i stället kyla användas för att fördröja överföringen av smärtsignalerna. Tack vare smärtlindring genom värme eller kyla underlättas eller förbättras vissa motorisk-funktionella fysioterapier eller gör dem överhuvudtaget möjliga.
Massage
Massage lämpar sig inte för behandling av akuta smärtor i ländryggen. Vid kroniska besvär används massage ibland i kombination med rörelseterapi.
Multimodal smärtbehandling
Interdisciplinärt samarbete är grunden för multimodal smärtbehandling. Det innebär att läkare samarbetar med fysioterapeuter och psykologer. Stress och oro kan leda till spänningar. Då kan avslappningsövningar som t.ex. progressiv muskelavslappning eller autogen träning hjälpa. En kombination av fysikalisk terapi och psykosocial vård ger därmed det bästa resultatet.
Rehabilitering
Behandlande läkare avgör om behandlingen ska vara stationär eller ambulerande. Ett multidisciplinärt behandlingskoncept för en lyckad behandling sträcker sig oftast över flera veckor med intensiva dagliga behandlingar.
Observera: Den bästa behandlingen för dig ska väljas individuellt och eventuellt bestå av olika behandlingsmetoder. Diskutera detta med din läkare.
2. Läkemedelsbehandling vid ryggsmärtor
Obalans i kroppen leder ofta till ryggsmärtor. Dessa smärtor kan t.ex. leda till felställningar på grund av att patienten försöker undvika smärta, och det i sin tur kan leda till mer smärta. Denna onda cirkel av smärta, rörelsebegränsning och spänningar kan brytas med läkemedelsbehandling.
Inflammatoriska reumatiska sjukdomar som t.ex. reumatoid artrit orsakar specifika ryggsmärtor som kan behandlas med speciella läkemedel. Även muskelavslappnande läkemedel kan bryta denna onda cirkel, särskilt om spänningar är den primära orsaken till smärtorna. Det är mycket viktigt att läkemedel endast tas i samråd med läkare, eftersom det under vissa omständigheter kan finnas kontraindikationer för sådan läkemedelsbehandling.
Den som tar läkemedel under en längre tid utan läkares inrådan eller överskrider den rekommenderade dosen riskerar allvarliga konsekvenser.
Du bör alltid diskutera med din läkare vilka läkemedel som kan ha bästa möjliga effekt på dina ryggsmärtor och som inte innebär några risker. Kontakta omgående läkare om du får biverkningar. Vilken läkemedelsbehandling som passar bäst är mycket individuellt och avgörs av din behandlande läkare.
3. Operation vid ryggsmärtor
Endast i undantagsfall, t.ex. vid svåra skador på ryggkotorna med risk för benmärgsskador, krävs en operation omgående. I annat fall kan en operation planeras in lite längre fram efter en bedömning av om en operation är nödvändig och en riskbedömning.
De vanligaste ryggoperationerna är ingrepp i diskarna och operationer vid förträngningar i spinalkanalerna (spinal stenos). Sedan två decennier är den dominerande metoden minimalt invasiv mikrokirurgi.
Men bara operation räcker inte. Efter ett ingrepp är fysioterapi viktigt för att bygga upp musklerna och återställa kroppens funktion. Balans-, böj-, vrid- och lyftövningar samt gångträning kan då vara aktuellt. För att operationsresultatet ska bibehållas är ryggortoser till hjälp, framför allt under de första veckorna. Om ambulerande behandling eller stationär rehabilitering passar bäst avgörs individuellt i varje enskilt fall.
Övningar för en frisk och stark rygg
Orsaken till smärtorna är ofta otillräckligt utvecklad ryggmuskulatur. För lite fysisk aktivitet förvärrar problemet ytterligare. För att förhindra ryggsmärtor bör du därför börja med lätt fysisk aktivitet så snart smärtorna medger det.
Det är bra att stärka bålmuskulaturen specifikt med speciella övningar. En rörlig rygg och stark bukmuskulatur med starka, smidiga muskler, ledband och bindvävsstrukturer är nämligen mindre benägen att orsaka ryggsmärtor.
Vid akuta besvär ska du fråga din läkare om du bör göra övningar och i så fall vilka.
Lumbalortoser används för att ge stöd åt ryggen vid akuta men även kroniska smärtor. Genom den extra stabiliseringen och det extra stödet kring ländryggenlindras smärtan.
De kan dessutom användas vid belastning för att förhindra att smärtorna återkommer.
En ortos väljs baserat på den individuella indikationen. Beroende på produkt kan den ha en avlastande eller, vid kompenserande ställningar resp. felställningar, även en korrigerande effekt. JuzoPro lumbalortoser ger enastående komfort, är enkla att använda och medicinskt effektiva. Tack vare fyra varianter från Light till Strong kan önskat stöd anpassas efter individuella behov
och efter diagnosen.
Lätt och konstant stöd ger JuzoPro Lumbal Xtec Light. Att använda en stabiliserande ortos bidrar till rak hållning och kan förebygga spänningar. Den kan användas vid alla vardagliga aktiviteter som belastar ryggen, särskilt vid ensidig belastning eller svag ryggmuskulatur kring ländryggen.
Det fasta stickade materialet Xtra hos JuzoPro Lumbal Xtec gör att denna ryggortos utövar ett lätt till medelhårt kompressionstryck på ländryggen. En uttagbar korsbenspelott med fasta friktionsnoppor masserar dessutom musklerna och vävnaden och mjukar upp spänd bindväv. Ortosen kan användas vid de flesta ländryggsbesvär och har en avlastande och smärtlindrande effekt.
Vid svåra, återkommande smärtor bör lumbalortosen JuzoPro Lumbal Xtec Plus användas. Särskilt i början av en behandling ger denna ortos
möjlighet till effektiv stabilisering. Den extra dragremmen och korsbenspelotten kan tas bort allteftersom behandlingen fortskrider. Därigenom ökar rörelsefriheten i ländryggen så att mobiliseringen främjas.
Vid kraftiga smärtor på grund av dålig hållning, förslitningar i leder eller kronisk irritation är ländryggsortosen JuzoPro Lumbal Xtec Strong perfekt. Livdelens höjd och dubbla korslagda remmar gör att ett jämnt tryck utövas på hela ländryggen. De mycket fasta stabiliseringsskenorna kan tas bort och formas så att de ger en avlastande eller korrigerande effekt beroende på behovet.
Vad hjälper mot ryggsmärtor?
Vid ryggsmärtor finns det, beroende på orsak och typ av smärta, olika åtgärder som kan lindra. Efter samråd med läkare kan t.ex. följande komma i fråga:
fysioterapi/sjukgymnastik, måttlig motion, användning av ortoser, värme, kyla, smärtstillande läkemedel, bättre ergonomi, avslappningsteknik, osteopati, akupunktur, manuell terapi, operation.
Vad ska man inte göra när man har ont i ryggen?
Varken sängläge eller extrem fysisk aktivitet hjälper mot smärtan. Om du kan röra dig ska du börja med lätta övningar. Kontakta läkare om smärtorna begränsar din rörlighet kraftigt!
Hur länge håller ryggsmärtor i sig?
Det beror på orsaken till smärtorna. Man skiljer mellan följande tre typer: Akuta smärtor, som klingar av efter några dagar upp till maximalt sex veckor. Subakuta ryggsmärtor håller i sig i ca sex veckor till tre månader. Vid smärtor som varar längre än så, dvs. över 12 veckor, talar man om kroniska ryggsmärtor. Ryggsmärtor som kommer och går kallas recidiverande eller återkommande.
Vad kan ryggsmärtor bero på?
Ryggsmärtor beror oftast inte bara på förslitning av ryggraden och ledbanden. Det är bara i mycket få fall som man entydigt kan fastställa en exakt orsak. Ofta är det flera ogynnsamma faktorer tillsammans som orsakar ryggbesvär. Möjliga orsaker kan t.ex. vara övervikt, för lite motion, svag bålmuskulatur, för tung eller ensidig belastning, muskelspänningar och psykisk stress.
Vilka former av ryggsmärtor finns det?
Det finns olika former av ryggsmärta, t.ex. icke-specifika smärtor i ländryggen utan konkret orsak och specifika ryggsmärtor med en konkret orsak, t.ex. diskbråck eller ischiasbesvär.
När bör jag gå till doktorn?
Om ryggsmärtorna är ovanligt kraftiga, inte ger med sig eller t.o.m. förvärras bör du konsultera läkare. Vid domningar eller förlamning ska du kontakta läkare omgående. Även vid plötsliga, häftiga smärtor, skador på ryggen eller misstanke om diskbråck bör du genast åka till ett sjukhus eller en läkarmottagning.
Hur kan jag förebygga ryggsmärtor?
Det finns några saker du kan göra för att undvika ryggsmärtor:
Vilken sovställning är bra för ryggen?
Att ligga på mage gör att du svankar. Det kan leda till spänningar och smärtor i hals- och bröstryggen och bör därför undvikas.
Tips 1: Sover du på sidan så lägg en kudde mellan knäna så att bäckenet hålls rakt.
Tips 2: Om du sover på rygg så lägg en kudde under knäna för att avlasta ländryggen.
Hur många människor har ont i ryggen?
Ryggsmärtor räknas som den vanligaste folksjukdomen. Nio av tio får smärtor i ländryggen minst en gång i livet. Bara i sällsynta fall beror smärtorna på en allvarlig sjukdom.