Karpaltunnelsyndrom (CTS)
Karpaltunnelsyndrom (CTS) är en av de vanligaste sjukdomarna i handen. Det uppstår i karpaltunneln, en kanal för nerver och senor i handleden. Oftast uppträder karpaltunnelsyndrom i åldern 40 till 70 år och är dubbelt så vanligt hos kvinnor.
Vad är karpaltunnelsyndrom?
Vid karpaltunnelsyndrom handlar det om ett så kallat flaskhalssyndrom. Flaskhalssyndrom kan även benämnas som nervkompressionssyndrom, eftersom nerverna kläms och utsätts för tryck i en anatomisk struktur.
När det gäller karpaltunnelsyndrom gäller detta mediannerven (Nervus medianus), som går genom den trånga karpaltunneln. Anatomiskt sett begränsas karpaltunneln av broskstrukturer på tre sidor och på handledens handflatssida (palmara sidan) av ett starkt, oelastiskt ledband (Retinaculum flexorum). Utrymmet är alltså tydligt begränsat.
Höger hand, bild palmart
Vanliga symptom på karpaltunnelsyndrom
- Pirrande känsla och stickningar i fingrar och handflator (främst nattetid)
- Domningar och händer som somnar (främst nattetid)
- Försämrad känsel och koordination
- Smärtor i handleden och underarmen på natten eller morgonen
- Rörelsesmärtor i handen
- Begränsad rörlighet i tummen
- Minskad styrka i hand och handled
- Förtvinad tummuskulatur (tenaratrofi)
I många fall drabbas båda händerna i lika hög grad.
Symptomatiskt förlopp vid karpaltunnelsyndrom
De första symptomen på karpaltunnelsyndromet uppstår oftast nattetid eller på morgonen, samt efter belastning med vinklad handled. Här märks också domningar på handflatssidan (palmara sidan) av tummen, pekfingret, långfingret och ev. ringfingret samt en subjektiv upplevelse av kyla i handen.
När sjukdomen fortskrider kan domningarna övergå till att händerna somnar. Ofta känns också en pirrande känsla eller en känsla av nålstick i fingrarna och handflatorna. Smärtorna tilltar och uppträder spontant även dagtid eller till och med permanent, och kan stråla ut i armen eller axeln. Ytterligare symptom är en försämring av känseln, finmotoriken och styrkan i handen.
I ett framskridet stadium är fingrarna stela och svullna på morgonen. Dessutom kan musklerna vid tummen förtvina, funktionerna begränsas och förlamning uppträda.
Orsaker till karpaltunnelsyndrom
Orsakerna till karpaltunnelsyndromet är den naturliga platsbristen i den trånga karpaltunneln. Inklämningen kan vara medfödd eller bero på andra faktorer såsom fel- eller överbelastningar, svullnader, tumörer, brott och andra skador, sjukdomar som reumatism eller artros samt viktökning.
En annan orsak kanvara hormonförändringar som uppstår under graviditet eller i klimakteriet. Under sista trimestern av graviditeten kan man samla vätska, vilket även ökar trycket i karpaltunneln.
Behandling av karpaltunnelsyndrom
Karpaltunnelsyndrom svarar bra på konservativ behandling i ett tidigt stadium och vid lätta besvär. Målet är att avlasta medianusnerven och förhindra en permanent nervskada. Om sjukdomen redan är framskriden kan det bli nödvändigt med en operation.
Konservativ behandling av karpaltunnelsyndrom (CTS)
Om besvären upptäcks tidigt och smärtorna ännu inte är konstanta, kan karpaltunnelsyndromet i de flesta fall behandlas med fixering av handleden på natten. För att fixera handleden kan man använda såväl bandage, exempelvis JuzoFlex Manu Xtra, som en handledsortos som JuzoPro Manu Xtec Palmar, JuzoPro Palmar Xtec Digitus eller JuzoPro Palmar Xtec Rhizo.
Handledsbandage med särskild expansionszon
Handledsortos för stabilisering i två rörelseriktningar
Handledsortos med fingerfixering
Handledsortos med tumfixering
Som ett komplement används inflammationshämmande mediciner, behandling med värme och kyla samt ultraljudsbehandlingar.
Övriga viktiga beståndsdelar i den konservativa behandlingen är fysioterapi och rörelseterapi med individuella övningar.
Övningar för stöd och prevention
Vid ett karpaltunnelsyndrom är den första åtgärden att avlasta strukturerna. Ändå krävs ett visst mått av rörelse för att bibehålla cirkulationen och undvika att musklerna bryts ned.
Här passar en kombination av olika övningar för att
mobilisera, tänja och stärka musklerna samt få dem att slappna av. En fysioterapeut kan hjälpa dig att sätta ihop ett program med passande övningar och hjälper dig att hitta rätt balans mellan avlastning och träning.
Om du har problem med karpaltunneln rekommenderas att du undviker konstant belastning och att du mjukar upp händer och handleder genom att regelbundet böja och sträcka dem. Under arbete ska du eftersträva en avspänd grundposition där handlederna varken böjs eller översträcks. Här kan handledsstöd och ergonomiska tangentbord och datormöss vara bra hjälpmedel.
Operation av karpaltunnelsyndrom
Vid ett svårt karpaltunnelsyndrom delas den starka ledbandsstrukturen (Retinaculum flexorum) som begränsar karpaltunneln mot handledens handflatssida med ett kirurgiskt ingrepp. Detta medför en tryckavlastning och förebygger ytterligare skador på Nervus medianus. Ingreppet kan ske såväl öppet som endoskopiskt eller minimalinvasivt.
Som efterbehandling stabiliseras handleden ofta med en ortos som JuzoPro Manu Xtec Palmar, JuzoPro Palmar Xtec Digitus eller JuzoPro Palmar Xtec Rhizo.
För att främja en bra ärrläkning och undvika funktionsbegränsningar till följd av ett tjockt eller hårt ärr, ska Juzo ScarPrime Seamlesskompressionshandskar användas för direktbehandling och stabilisering efter operation så snart såret har läkt. För långtidsbehandling rekommenderas kompressionshandskarna Juzo ScarComfort.
Utöver detta används medicinskt silikon, så att ärret inte torkar ut utan håller sig smidigt. Vi rekommenderar Juzo Silon®-TEX, ett medicinskt silikonskikt som sys in direkt i Juzo ScarComfort-kompressionsprodukter. Som ett alternativ används Juzo ScarPad, en självhäftande silikonpad. Det kan klippas till rätt storlek och placeras mellan ärret och kompressionshandsken.
