Bageriexpedit bär handledsbandaget JuzoFlex Manu Xtra och tar en croissant med en serveringstång

Smärtor i handleden

Anatomi

Orsaker

Symptom

Behandling

Vad ska man göra om man har ont i handleden?

Handleden är en av de mest komplexa lederna i den mänskliga kroppen. Den är central för att möjliggöra handens enorma flexibilitet.

Samtidigt utsätts handleden periodvis för enorma krafter. Utöver exakta rörelseförlopp ger den även stabilitet åt handen och fungerar som kraftöverföring.

Om smärtor i handleden inte direkt kan relateras till ett fall eller en stukning, beror de i många fall på ensidiga, monotona rörelser som leder till felbelastning eller överansträngning.

Handledens uppbyggnad och funktion

Handleden består av flera olika leder med över 20 olika ledsektioner, åtta handlovsben och flera muskler, ledband, senor och broskstrukturer. Den förenar underarmens strålben med mellanhandens ben genom de åtta handlovsbenen.

Handleden gör att handen kan röras i två riktningar. Förutom böjning och sträckning (t.ex. när du öppnar och stänger handen) kan den också roteras (t.ex. när du vinkar eller vrider ett reglage).

Som kanal för nerverna och senorna från underarmen till handen fungerar i första hand karpaltunneln. Denna fåra i benet begränsas av en stram bindvävnad på handflatssidan (palmara sidan). Nerverna, senskidorna och senorna ligger tätt ihop. Den smala passagen blir därför ett nålsöga vid exempelvis inflammationer och svullnader.

Möjliga orsaker till handledssmärtor

En av de vanligaste orsakerna till smärtor i handleden är naturligtvis akuta skador som benbrott och ledbandsskador till följd av fall, stukningar, vrickningar, vridningar eller sträckningar.

Men även över- eller felbelastningar kan ligga bakom smärta i handleden. Hit räknas ledslitage (artros), senskideinflammation, flaskhals i karpaltunneln (karpaltunnelsyndrom) eller kubitaltunneln samt inflammation i senfästet, klämd bindvävskanal och cystor (ganglion).

Om besvären uppstår samtidigt på olika leder i kroppen talar det för en systemsjukdom, t.ex. en kronisk inflammatorisk autoimmun sjukdom som reumatoid artrit.

Typer av och symptom på handledssmärtor

Typen av smärta och de symptom denna medför kan ge en första indikation på den bakomliggande orsaken. Man skiljer mellan tillfälliga besvär, akuta smärtor och kroniska smärttillstånd. Smärtorna kan vara stickande, ilande, molande eller dova.

Ofta smärtar handleden i samband med rörelse, efter en överansträngning eller bara vissa rörelseförlopp.
Vid inflammatoriska processer följs smärtorna ofta av svullnad, rodnad eller värmeutveckling.
Om nerverna är påverkade kan det utöver smärtor även uppstå stickningar eller domningar

Det enklaste är att begränsa de möjliga orsakerna till smärtor i handleden med hjälp av lokalisering.

I följande översikt är smärtorna sorterade efter sin lokalisering. Översikten fungerar som orientering för att ge en första överblick över möjliga orsaker.

För att få en korrekt diagnos och för att undvika följdskador ska du i ett tidigt skede kontakta läkare vid smärtor och besvär i handleden.

Lokalisering: Var uppstår smärtorna i handleden?

Smärtor i handledens handflatssida (palmara sidan)

Karpaltunnelsyndrom

Karpaltunneln är en kanal i handleden. Genom kanalen går medianusnerven och böjsenorna. Om nerven kläms på grund av en svullnad kan det uppstå en plötslig smärta som även kan stråla ut i handen, armen och axeln, avdomnade fingrar framför allt på natten, muskelsvaghet och fumlighet samt minskad muskelmassa i tummens tenarmuskel (tenaratrofi).

Mer om karpaltunnelsyndrom

Sadelledsartros (rhizartros)

Rhizartros är slitage i tummens sadelled som gör att brosket tunnas ut. Detta är vanligast hos kvinnor över 40 år och yttrar sig genom morgonstelhet och smärta vid rörelse, som även kan stråla ut mot strålbenet och handflatan.

Musarm (Repetetive Strain Injury Syndrom)

RSI-syndrom orsakas av upprepade likartade rörelser – till exempel vid användning av mus och tangentbord. På grund av den böjda handställningen uppstår även smärtor i handleden under belastningen, samt en pirrande eller ilande känsla i fingrarna, handleden eller underarmen. Med tiden kan smärtorna uppstå även i viloläge och bli kroniska.

Smärtor i handledens handryggsida (dorsala sidan)

Senskideinflammation (tendovaginit)

Senskidan är en kanal av bindväv runt senan. Just vid handleden är det vanligt med en inflammation som beror på överansträngning. Denna yttrar sig i en huggande eller ilande smärta som även kan stråla ut mot handens muskler och ofta åtföljs av svullnader eller rodnader. Ett klassiskt symptom är ett hör- och kännbart knarrande i lederna, vilket påminner lite om ljudet av knarrande snö.

Överben (ganglion)

Som handledsganglion betecknar man en mjuk till hård svullnad som är fylld med vätska. Den uppträder främst på handledens handryggssida (dorsal handled). Om detta ganglion trycker på en nerv, senor eller andra strukturer kan det leda till smärtor eller domningar.

Handledsartros (radiokarpalartros)

Om handledens skyddande lager av brosk har förstörts till följd av slitage gnids benen mot varandra. Om det är ledområdet på tumsidan som drabbas talar man om handledsartros resp. radiokarpalartros. Denna kan stråla ut mot handryggen. Kännetecknande för alla typer av artros är att smärtorna är kraftigare på morgonen och oftast släpper något efter inledande besvär.

Båtbensbrott (skafoideumfraktur)

Frakturer på båtbenet är vanligt när man försöker ta emot sig vid ett fall. Båtbenet är det största av de åtta handlovsbenen. Typiska symptom är en svullen och smärtande handled samt smärtor på handryggsidan och tumsidan.

Strålbensbrott nära handleden (distal radiusfraktur)

Med en andel på ca 25 % är radiusfrakturen en av de vanligast förekommande benbrotten hos människan. De flesta frakturer på radiusbenet (strålbenet) inträffar när man tar emot sig vid fall, och uppstår nära handleden. Ett strålbensbrott orsakar smärta och begränsad rörlighet i det berörda området. Det kan dessutom leda till felställningar i handleden då man försöker hålla handen i ett läge som inte gör ont.

Smärtor i handledens armbågsbens-/lillfingersida

Disklesion

Vid en disklesion uppträder smärtorna i den distala radioulnarleden på armbågsbens- eller lillfingersidan. Besvären känns framför allt vid vridrörelser och utlöses av sprickor i broskliknande strukturer (diskus triangularis), som sitter mellan armbågsben och strålben. Dessa sprickor kan till exempel uppstå vid fall eller kraftig vridning eller slitage.

Smärtor i handledens strålbens-/tumsida

Båtbensbrott (skafoideumfraktur)

Behandling av smärtor i handleden

Ofta kan man begränsa de möjliga orsakerna till smärtor i handleden, men för en korrekt diagnos samt rekommendationer om behandling bör du alltid rådgöra med en läkare. Detta gäller i synnerhet om det inte sker någon relativt snar förbättring, eller om smärtorna förvärras.

Även mindre skär- och stickskador bör bedömas av en handkirurg. Även om det initialt inte finns någon försämring av funktionen, kan till exempel en delvis avskuren sena leda till en total senbristning (ruptur).

De första åtgärderna vid handledssmärtor

Handledssmärtor beror ofta på skador, trånga kanaler i handleden, slitage och överbelastning samt reumatiska sjukdomar.

I princip gäller att akuta smärtor i kombination med svullnad, inflammation och blodutgjutning kan dämpas med kyla. Vid kroniska besvär, stelhet och spänningar kan däremot värme leda till bättre blodflöde, uppmjukning och därmed till smärtlindring.

Vid karpaltunnelsyndrom och senskideinflammation kan utöver kyla även inflammationshämmande omslag och byte till mus och tangentbord med ergonomisk design minska smärtorna.

Om det föreligger ett flaskhalssyndrom eller en överbelastning, rekommenderas att handleden fixeras i ett första steg. Här använder man handledsortoser som hjälpmedel. Vid en akut skada (vid hugg/hudpenetration) ska en handkirurg kontaktas snarast!

Behandling med hjälpmedel

Ortoser används främst för stabilisering och fixering av handleden. Bandage används för att stödja och avlasta handleden samtidigt som rörligheten i stor utsträckning är obegränsad. Bandagets stickade material utövar ett kompressionstryck på vävnaden, vilket motverkar svullnader och främjar återgången till smärtfri rörlighet.

Avlastar och stabiliserar: JuzoPro handledsortoser

JuzoPro handledsortoser stöder, avlastar och stabiliserar i samband med önskad behandling. Med högkvalitativa och perfekt anpassade material garanterar de högsta komfort och funktionalitet.

JuzoPro Manu Xtec Palmar

JuzoPro Manu Xtec Palmar används för fixering av handleden och ger samtidigt rörlighet för tummen och fingrarna. Handledsortosen kan anpassas individuellt efter anatomin. Den har en öppen och lätt design som gör den skön att bära med ett behagligt klimat mot huden.

Läs mer

JuzoPro Palmar Xtec Digitus

JuzoPro Palmar Xtec Digitus fixerar handleden och fingrarna, medan tummens grundled fortfarande är rörlig. Tack vare delvis uttagbara förstärkningselement kan handledsortosen anpassas perfekt till olika anatomiska förutsättningar och behandlingskrav.

Läs mer

JuzoPro Palmar Xtec Rhizo

JuzoPro Palmar Xtec Rhizo fixerar såväl handleden som tummens sadelled och grundled. Rörligheten för fingrarna är obegränsad. Handledsortosen har en öppen konstruktion och kan justeras individuellt, vilket gör den skön att bära med ett behagligt klimat mot huden.

Läs mer

Komprimerande och mobiliserande: JuzoFlex handledsbandage

Inflammerade, kraftigt belastade eller överansträngda handleder avlastas och skyddas optimalt med handledsbandage. Kompressionstrycket motverkar svullnader och muskulära obalanser och stabiliserar senor och ledband. Samtidigt är handledens och fingrarnas rörlighet i stor utsträckning obegränsad. Integrerade silikonpelotter ger jämn tryckfördelning, avlastar tryckkänsliga områden och ger en välgörande masserande effekt som minskar postoperativa ödem och därmed kan förbättra rörelsen i leden.

JuzoFlex Manu Xtra

Tack vare samspelet mellan kompressionstryck, pelotternas effekt och den anatomiskt formade stabiliseringsskenan ger JuzoFlex Manu Xtra optimalt stöd för utsatta handleder. Ett speciellt framtaget, stickat komfortmaterial gör produkten mycket skön att bära.

Läs mer

Sjukgymnastik, ergoterapi och lymfdränage

Behandlande åtgärder som sjukgymnastik och ergoterapi används främst efter operationer och skador för att återställa och säkra full rörlighet i handleden och handen. Förutom passiva övningar där sjukgymnasten utför rörelserna får du oftast med dig lämpliga övningar att göra hemma. Lymfdränage kan bidra till att minska svullnader och påskynda läkningsprocessen.

Övningar vid handledssmärtor

Det finns en rad olika övningar som används särskilt vid smärtor i handlederna. Övningarna ska dock anpassas individuellt beroende på orsaken till smärtorna.

På så vis kan exempelvis dagliga övningar med knådmassa leda till smärtlindring och bibehållen rörlighet vid artros (ledslitage).

Förkortade muskler och stram bindväv kan öka spänningen i handleden ytterligare. Genom att regelbundet tänja handleden och fingrarna kan spänningarna i underarmen lösas upp successivt.

Medicinsk behandling

Som en omedelbar åtgärd mot smärtor i handleden används inflammationshämmande tabletter eller salvor i smärtstillande syfte. Smärtstillande medel ska dock bara användas som en tillfällig åtgärd. För att förhindra kroniska förlopp är det viktigt att inte bara behandla symptomen, utan även fastställa och behandla orsaken till smärtorna. Om smärtorna utlöses av en immunreaktion kan man använda mediciner för att dämpa immunsystemet.

Operativa ingrepp

Ofta utförs operativa ingrepp omedelbart efter en akut skada, exempelvis efter brott på handlovsbenen, en skärskada med nerv- eller senskada eller en ledbandsskada. Men även inklämda eller intryckta nerver och senor i handleden kan kräva ett operativt ingrepp. För en god läkningsprocess lämpar sig en helhetsbehandling med produkter som är optimalt anpassade efter varandra inom ortopedi, olycksfalls- och handkirurgi samt ärrbehandling.

För att inga funktions- eller rörlighetsbegränsningar ska kvarstå efter ett operativt ingrepp är det viktigt att såret läker så bra som möjligt. En kompressionsprodukt hjälper till att förbättra ärrets utseende och flexibilitet. Så snart såret efter operationen har läkt används därför den sömlösa handsken ScarPrime Seamless. Därefter lämpar sig den måttsydda handsken ScarComfort som långtidsbehandling.

Ytterligare en betydelsefull del i ärrbehandlingen är medicinskt silikon,även i kombination med kompressionsprodukter. Silikonprodukter håller ärret fuktigt och förhindrar att det torkar ut. Silikonet håller ärret mjukt och har en positiv effekt på ärrvävnaden. Juzo erbjuder två olika silikonprodukter för ärrbehandling: Juzo ScarPad, en självhäftande silikonpad som kan klippas till individuellt och läggs mellan ärret och kompressionsprodukten, och Juzo Silon®-TEX, ett medicinskt silikonskikt på ett undermaterial i textil som sys in direkt i kompressionsprodukten.

Ärrbehandling

Många frågor dyker upp vid ärrbehandling, inte bara hos de drabbade utan även hos anhöriga. Eftersom osäkerhet gör det svårare att hantera de nödvändiga kompressionsprodukterna ska broschyren hjälpa de drabbade att förstå hur viktig kompressionsbehandlingen är för att ärren ska läka ut.

Läs mer

Under läkningen används dessutom ortoser såsom JuzoPro Manu Xtec Palmar, JuzoPro Palmar Xtec Digitus eller JuzoPro Palmar Xtec Rhizo för att fixera och avlasta operationsområdet.